torsdag 23 januari 2014

Utveckling

Miranda har börjat snacka som bara den! Hennes standard-ord är Dutt. Så en monolog med henne låter: "Dutt dutt dutt! Dutt! Dutt dutt!" Sen säger hon Ägg. "Ägg ägg ägg!" Sen sitter hon och brölar massa andra saker på sitt gutturala språk. Hon använder olika ljudnivåer och tonlägen precis som om hon verkligen satt och berättade grejer. Det är bara att hålla med och svara. Haha! Hon brukar ropa/vråla på sin pappa när han är hemma och råkar gå till ett annat rum. Typ: "Pappa, nu får du masa dig hit så jag har koll på dig!" 

Hennes kroppsspråk är också mer utvecklat. Hon visar tydligt när hon vill ha någonting eller vill busa och använder mycket tydligare ansiktsuttryck, precis som en vuxen ibland. Hon har en härlig humor också. Nu har hon fått för sig att det är roligt att använda våra händer som redskap när hon leker tittut och klappar händerna. Hon tar tag om våra händer och klappar med dem och lägger dem framför hennes ansikte när hon leker tittut. Hon gillar att bli kittlad och skrattar högt och porlande.

Hon förstår när man ber henne tända och släcka lampan. Hon klappar händerna när vi frågar om hon kan klappa händerna eller börjar klappa när vi sjunger Klappa-händerna-när-du-är-riktigt-glad.

Hon har börjat klappa sig på huvudet med båda händerna och dra sig lite i håret i samma veva. Vet inte om det beror på att hon var med mig när jag duschade igår och såg när jag schamponerade håret. Det ser helt knasigt ut när hon sätter igång. Haha! Knäppa unge! 

Nu är det ingen lätt match att lägga henne heller. Hon har lärt sig att vända sig i sängen, ta tag om spjälorna och dra sig upp i sittande läge. Det händer helt instinktivt nu när vi lägger henne på rygg. Sen blir hon fly förbannad när vi lägger henne till rätta igen. Så jag måste nästan trycka ner henne i sängen och invänta hennes trötthet. Om hon inte är riktigt trött så ligger hon inte still helt enkelt. Ibland kan man hitta henne på mage längst ner i fotändan gnyende eftersom hon inte kommer därifrån. Känner på mig att vi kommer behöva sänka sängbottnen inom kort om hon får för sig att avancera till stående. Det är nära nu, det känner jag på mig!





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar