Jag vill bita i nåt

Nu är det inte långt kvar tills jag ska få äta fast föda igen. Jag kan sitta och drömma mig bort om saker som jag ska äta. Jag är så sugen på ugnsstekt lax, handskalade räkor med skivat ägg och citronmajonnäs, stekta kycklingklubbor, våfflor med Crème fraîche och gräslök , avokado, delikatess-ostar och mycket annat.

På lördag händer det. Då får jag börja äta fast föda igen. Men jag får naturligtvis inte börja glufsa i mig allt jag vill bara för det. Måste börja försiktigt så inte magen får en chock och får kramper. Man ska alltså äta väldigt mjuka saker som typ nermixade frukter och bär och dricka soppor. Sen måste jag dricka yoghurt och fil för att stabilisera magens tarmflora igen, och annan kost som är bra för tarmarna. Det kallas att man äter probiotika. Det är nyttiga bakterier.

Nu har jag slevat i mig buljong blandat med grönsaksjuice till middag. Om ett tag ska jag dricka 2 sorters juicer blandat med vatten. Vid läggdags tycker man att jag ska dricka en kopp örtte också. Det brukar inte jag orka med så det skiter jag i.

Här kan du läsa om detox och fasta

 Min middag

Här skall fastas!

Nu efter ett par månader utan någon regelbunden träning och missbrukande av "onyttig" mat har jag börjat fläska på mig och känner mig i obalans i kroppen. Jag känner min kropp så väl och vet när den inte är som den ska. Jag har ätit exakt vad jag har velat. Pizza, potatis, godis, bullar och pasta mm. Det låter kanske som en normal matsyn för offentligheten, men för mig innebär det att jag får en skum mage och blir fläbbig i kroppen på nolltid. Jag som vanligtvis är en hängiven LCHF:are som undviker stora mängder kolhydrater känner att detta är så fel. Jag började med LCHF för att jag kände att jag mådde mycket bättre både kroppsligt och mentalt. Man blir pigg, mätt och slipper suget efter sötsaker, plus att man faktiskt håller vikten eller får ner den om man så vill.

Jag har unnat mig själv att vara syndig ett tag och nu ser jag resultatet. Jag är dallrig i kroppen, har svajigt blodsocker, är trött och omotiverad att göra ansträngande saker. Jag har inte heller tränat eftersom jag inte känner mig så taggad. Jag vill bara slappa efter jobbet eller hitta på andra saker.

Så nu har jag beslutat mig att jag måste kick starta min ämnesomsättning och mitt tarmpaket med fem dagars fasta. Det innebär att jag dricker olika juicer, grönsaksbuljong och örtte och hur mycket kroppstempererat vatten jag vill regelbundet. Jag började i måndags. Veckan innan åt jag nästan bara vegetarisk mat för att vänja av magen från kött. De sa att första dagen skulle vara värst på fastan. Det vet jag faktiskt inte om jag tycker. Jag tyckte nästan att andra dagen var värre, när kroppen inte har fått i sig nåt att äta.

Så här har jag druckit bl.a:

Måndag:

Morgon: 2 tsk Glaubersalt + 2 dl ljummet vatten (detta tar man bara första dagen på fastan)
Frukost: 1,5 dl Äppeljuice och 1-2 örtte
Förmiddag: 1-2 koppar örtte
Lunch: 1 tärning buljong + 5  dl kokande vatten
Eftermiddag: 1,5 dl Äppeljuice + 0,5 dl vatten och 1-2 koppar örtte
Middag: Varm 1,5 dl Äppeljuice och 1/2 buljongtärning + 4 dl varmt vatten
Kvällsmål: 1,5 dl Röd druv-juice + 1 dl Multifruktjuice + 1,5 dl vatten
Läggdags: 1 kopp örtte


Tisdag:

Morgon: 1,5 dl Äppeljuice + 0,5 dl vatten
Frukost: 1,5 dl Grönsaksjuice och 1-2 koppar örtte
Förmiddag: 1-2 koppar örtte
Lunch: 1 tärning buljong + 5 dl kokande vatten
Eftermiddag: 1,5 dl Äppeljuice + 0,5 dl vatten och 1-2 koppar örtte
Middag: Varm 1,5 dl Äppeljuice och 1/2 buljongtärning + 4 dl varmt vatten
Kvällsmål: 1,5 dl Röd druv-juice + 1 dl Multifruktjuice + 1,5 dl vatten
Läggdags: 1 kopp örtte

Ja och så fortsätter det så ända fram till fredag.

Jag hade skuttat iväg till Hälsokraft-butiken och köpt ett färdigt 5 dagars kit från Nyform.


De biverkningar jag har fått från att börja fasta är att jag känner mig trött och frusen och lite tung i skallen. Jag har inte lika mycket energi. Det står att man ska utöva lätt motion för att få igång förbränningen. Jag vet inte riktigt hur de hade tänkt att man skulle orka det. Men jag gick en halvtimme första dagen. Sen har jag inte riktigt haft lusten. Men jag ska försöka göra nån kraftansträngning att ställa mig på Bettan och träna typ 20 min- 30 min.

Jag kanske återkommer när jag är klar med fastan, dvs på lördag börjar jag äta lite igen.


Tjing tjong!

THAILAND, Del 1 - Bangkok

I'm back!

Ja jag vet, det har dröjt hiskligt länge innan jag tog mig tid att börja blogga igen. Jag har ju varit upptagen med att exploatera ett tropiskt land något närmare ekvatorn än isbiten Sverige. Så här kommer en "kort" sammanfattning på vad man har hittat på i det leende landet. Vi startar med Bangkok där vi spenderade tiden i 2 dagar.

Det började med att jag och Thomas, på eftermiddagen, flög iväg med direktflyg med Thai Airways den 30 september på en ca 10.5 timmars tur. Det var riktigt behagligt med en massa serverande från flygpersonalen. Fria drinkar, fria måltider, plädar och kuddar mm.

När vi tillslut landade runt 07-tiden (thailändsk tid) och knallade in i Suvarnabhumi flygplats i Bangkok så möttes vi av kilometerlånga gångband. Det tog oss typ 10 minuter att komma till godsutlämningen. Det hade nog tagit längre tid om vi inte hade gått på gångbanden. Efter att vi hade hittat våra stora ryggsäckar blev vi uppraggade av nån som sålde turer för turister. Han gav oss nån tur där man skulle glo på tempel och lite annat för nästa dag. Vi dumjon log och betalade ett inte alltför högt pris innan vi blev hänvisade ut ur byggnaden mot taxibilarna. Och den värmen och fukten som slog emot oss var en aning bedövande. Det kändes som att man gick rakt in i en ångbastu. Alltså utomhus kändes mer som inomhus.

Vi tog oss en rosa taxi till vårt hotell Woraburi Sukhumvit Hotel and Resort. Vi fick ett varmt välkomnande och blev visade till vårt lilla rum med en stenhård dubbelsäng och utsikt över ett grannhus 3 meter ifrån som höll på att byggas. Härligt. Men vi hade i alla fall en fungerande AC, tjock-teve och ett stort turkost kylskåp.

 

Även om klockan inte var mycket på morgonen så kände vi inte för att sova utan ville utforska området. Vi tog våra turistiga magväskor och lufsade ut i hettan och fotograferade alla fantastiska byggnader.

Jag fick honom att le som en turist.

 

Vi fann en jättelång gång-och cykelväg som låg folktom. Den var hur lång som helst och självklart skulle vi gå på den hela vägen bort.

Så fick vi syn på några udda höghus som vi faktiskt misstänker är bloggerskan och modedesignern Fokis område. Hon bor i Sukhumvits område i precis ett sånt där hus med helikopterplatta på taket.

 

Här är en sån taxi som vi åkte med. Som praliner i bilmassorna.

Hotellet som vi bodde på låg i ett område inte långt ifrån det stora köpcentret MBK. Well, man fick väl ta en taxi en bit. När jag och Thomas gick in i denna enorma byggnad på 8 våningar så höll vi på att svimma. Det var så mycket butiker och restauranger att ögonen gick i kors. Och billigt var det! Vi visste inte i vilken ände vi skulle börja i. Vi kämpade oss tappert igenom våningarna och irrade runt som två hönor utan nåt mål. Tillslut gav vi upp. Vi gick in och käkade lite när vi kände oss utmattade. Ja det var inte lite mat man fick för en person.

Detta var bara till mig. Nudelsoppa, liten kålsallad, nån sorts pudding och sushi.

Ja ölen var det ju inget fel på. Billig också!

 Dagen efter så åkte vi på den där guidade turen. Vi åkte först till detta relativt nybyggda templet Traimit Witthayaram templet för att se på The Golden Buddha.

Här är Sukhothai Traimi Golden Buddhan som som är den största guld-Buddhan i världen. Den är mer än 700 år gammal. Det roliga är att den först var täckt av cement och stod någon annanstans. Men när de skulle flytta Buddhan, år 1995, till det nya templet så gick cementen sönder en aning i transporten. Man upptäckte då att denna Buddha var av rent guld!

Här är en annan Buddha som heter Wat Pho. Den är bara guldplätterad och är 46 meter i längd och 15 meter i höjd. Den största liggande Buddhan i Thailand. Förstår varför han ser så mallig ut.

Här är vår lille guide som visade runt oss i ett annat tempel.

Här är står några gravmonument som endast de "viktiga" människorna får begravas. Med viktiga menas med de rika som har donerat pengar till templet. Det var några stycken kan jag säga

Sen fick vi åka longtail boat för att se hur vattennivån hade stigit i Chao Praya floden. Det var smärtsamt att se alla stackars fattiga mäniskors hus ligga delvis under vatten, ca 1 meter eller mer. Men de verkade inte bry sig så värst om det. De fortsatte liksom med sitt. De hängde lite tvätt ovanför vattenytan och sen hoppade de i vattnet med sina barn och plaskade runt i det bruna vattnet. Det var ju vatten som gick in i husen också. Kul. Har tyvärr inga bilder på det. Notera att översvämningen inte hade kommit till Bangkok då. Guiden sa att det alltid brukade bli översvämning varje år just runt den floden, men i år hade det varit den värsta översvämningen på åratal.

Efter det kuskade han runt oss till ett par juvelerare som försökte pracka på oss dyrt bling bling, men vi ignorerade det och gick ut. Så skjutsade han oss vidare till en skräddare. Där blev vi välkomnade av ett gäng dresserade indier som manipulerade på Thomas 1 skräddarsydd kavaj, 2 par skräddarsydda kostymbyxor, 4 par skräddarsydda skjortor och 2 slipsar. Allt gick på ca 3500 kr. Billigt för att vara skräddarsytt. Vi kunde absolut fått det billigare någon annanstans, men den här skräddaren har visst ett väldigt bra rykte. James Fashion heter skrädderiet.

De bjöd på UV- och ozonbehandlat vatten. Ganska vanlig förpackning i Thailand.

Jag valde färgen på denna skjorta. Den passar hans personlighet.

Vi fick sen följa med guiden till resebyrån där han jobbade. Vi fick sitta ner med en av hans kollegor som erbjöd oss en färdigkomponerad resa där vi skulle färdas ifrån Bangkok till Krabi, Phi Phi Don, Puhket och sen tillbaka till Bangkok när är vi skulle åka hem. Det lät ju bra tyckte vi och slog till. Han fixade ALLT såsom hotellrum och hämtningar till hotell, flygplatser och båtar. Hela rutten var anpassat efter vart vi skulle. Vi fick med oss en tjockt kuvert med allt som flygbiljetter, vouchers till bilförarna och kvitton med färdigbetalda stämplar för hotellrummen. Alla kuvert fick varsitt turnummer så vi kunde hålla reda på vilket som var vad. Mycket logiskt.

På kvällen när allt guidande var över så åkte vi tillbaka till MBK för att kika runt lite till, käka och gå på bio. När vi nu för andra gången var i köpcentret så gick vi runt igen på alla våningar. Det roliga är att det finns så mycket affärer och gångar att man inte kan se allting under en dag. Vi förundrades över att vi hade missat hur mycket som helst första gången vi var där inne.

Jag hade sett på Fokis blogg, att man kunde gå på en buffé där maten kommer åkandes i båtar runt lokalen. Det är bara att ta sig ett fat när det flyter förbi. Kostade 25 BHT = 4.3 SEK med dåvarande kursen. Jättegott och roligt! Den här japanska restaurangen heter Kobune och ligger i MBK-centret.

 Sen gick vi till Swensens och käkade en rätt maffig glassmeny. Jag tog nån sorts meny med browniebitar, banan, chokladsås och grädde. Den var lika mäktig som en måltid. Det finns Swensens glassbarer lite överallt i Thailand. Supergod glass!

Sen gick vi lite senare vidare till Starbucks, som också finns överallt i Thailand. Där tog vi oss varsin islatte och varvade ner lite.

Sen bar det av till biografen. Vi hade bestämt oss för att ta delux-bio. Där ingår det en stor divansoffa med kuddar och täcken, en apertizermeny, drinkar, popcorn och läsk. Allt gick på 3000 BHT = ca 680 SEK tillsammans. Det var så kul när hans om sålde biljetterna frågade om vi verkligen ville ta den där sortens bio. Ja man förstår ju att han frågade det med tanke på att i Thailand är det där dyrt. Haha... Vi såg filmen Contagion. Den var väl inte jättebra, men upplevelsen av hela biobesöket var så värt det.

Ja det var väl ungefär det som hände när två bleka och exalterade svenne-bananer kom till Bangkok första gången.

To be continued....

THAILAND, Del 5 - Bangkok igen

Vi åkte bussflyg över till Bangkok. Jag var i extremt dåligt skick och kräktes. Jag försökte sova bort illamåendet. Det kom tillbaka när de började servera mat. Thai Airways är väldigt måna att alla passagerare är mätta och tillfredsställda när man reser med dem. Så Thomas fick in nån sorts smörgås och sockerkaka och kaffe. Jag fick också en låda med grejer i, men jag mådde extremt illa så fort jag kände doften av mat.


Tillslut kom vi fram och hämtade väskor och lunkade bort till en taxichaufför som visade oss bort till sin rosa taxi. Taxichauffören visade sig vara väldigt bra på engelska jämfört med de andra taxichaufförerna vi hade åkt med tidigare. Thomas blev riktigt förtjust i honom bara för att han äntligen hittade en thailändare man kunde prata med ordentligt. Vi ordnade så att han körde oss till skräddaren som Thomas hade beställt skräddarsydda kostymen och skjortorna hos. Han väntade tålmodigt på oss tills vi fick kostymen och skjortorna och körde oss sedan vidare till Bangkok City där han släppte av oss. Vi var fortfarande sugna på att gå in i stora MBK-huset och shoppa sista souvenirerna och presenterna. Vi strövade omkring där ett tag och kikade. Jag fick jätteont i mina lår och knän och kände mig som en riktigt gammal tant med krämpor där jag gick och ojade mig. Thomas blev hungrig och ville käka nåt varmt. Jag vägrade gå in på en restaurang och äta nåt. Han fick äta nåt som inte luktade så starkt eftersom jag fick kväljningar så snart jag kände matlukt. Vi hamnade tillslut på en japansk restaurang. Jag kunde bara dricka små sippar med vatten för att kunna behålla vätskan. Jag kräktes fortfarande när magen fick för stora doser med vätska. Som tur är så kryllar det av apotek i Thailand.

 Efter någon timme skulle vi börja åka till flygplatsen igen för att flyga hem. Vi hade bestämt med taxichauffören att han skulle hämta upp oss på kvällen utanför köpcentrumet. Vi satte oss utanför och väntade in honom. Tillslut kom han förbi och skjutsade oss glatt vidare till flygplatsen. Han fick rejält med dricks bara för att han hade varit så vänlig. Sen pratade Thomas länge om honom. Tror han blev smått betuttad. När vi väl hade checkat in så dumpade Thomas mig och väskorna i en stor mjuk fåtölj och gick på upptäcktsfärd i taxfree-området. Jag somnade gång på gång av utmattning. Thomas gick iväg och köpte ännu mer medicin till mig. Jag hade tidigare köpt sömntabletter som var så starka att de definitivt skulle ha varit receptbelagda i Sverige. Dock så skulle jag ta en på planet så jag kunde sova bort sjukdomen. Väl på planet tog jag en halv och slocknade efter 10 minuter. Det skulle väl egentligen ha tagit en halvtimme, men jag var helt utmattad av näringsbrist och uttorkning. När det var 2 timmar kvar av resan vaknade jag lagom upp till frukosten. Då hade jag sovit i 8 timmar. Då mådde jag relativt bra och kunde till och med äta små små tuggor av frukosten. Jag provsmakade bara lite av allt för att inte överbelasta min oroliga mage.

Tillslut landade vi i ett höstligt Sverige. Vi blev mötta av Thomas plastmor som välkomnade oss med bamsekramar och en överdimensionerad dunjacka till mig eftersom vi inte hade några jackor med oss. När vi kom ut genom portarna möttes vi av kall och frisk luft. Det kändes som att man kunde andas för första gången efter 3 veckors vakuum. Man fick genast överskott av syre och energi. Det var så skönt att få sitta i bilen och titta ut på den ordning som Sverige har. Alla husen är så symetriska och välskötta. Trafiken är relativt organiserad och vi har väjningsplikt framför allt. Sen kändes det härligt att se alla sprakande färger på träden. Det var väldigt härligt, rent ut sagt, att vara hemma igen. Jag hade inget jetlag som tur var. Men det berodde nog på att jag sov så mycket sista tiden i Thailand och på planet. Thomas hade dock jetlag i några dagar.

Jag kan absolut tänka mig att åka tillbaka till fina Thailand nån gång in framtiden om vi har lust till det. Tre veckor räckte mer än väl att vara där. Jag tror till och med att två veckor skulle vara okej. Ja den här resan kommer jag alltid att minnas tillbaka på.




Positivt med Thailand:
Värmen, vegetationen, de vita stränderna, thailändska banana pancakes, drinkarna, de vänliga människorna, servicen, tillgängligheten, valutan.

Negativt med Thailand:
Hysterisk trafik, jobbiga försäljare och massageterapeut, lätt att få turistmage, hårda sängar.

THAILAND Del 4 - Phuket

Så kom vi till det denna stad. Phuket. Det kändes som att komma till Bangkok igen fast det inte fanns några skyskrapor. Det var folk, bilar och vespor överallt. Självklart var det hysterisk trafik där förarna inte hade några som helst regler på väjningsplikt och stopplikt när det var fotgängare som skulle över övergånggställen eller liknande. Det var bara att slänga sig ut i nån ledig ficka mellan bilarna och vesporna. Ja tur var väl att jag hade Thomas där. Annars hade jag säkert blivit ett "roadkill" flera gånger om. Det var såklart smockat med restauranger, massagesalonger och stånd som sålde bl.a falska DVD:er fejkmärken och annat krimskrams.

Här är några bilder på hotellet som vi bodde på första dagarna. Patong Premier Resort. Det var ett mysigt hotell måste jag säga. Det låg bra till och hade ett trevligt rum. Sängen var som vanligt stenhård. Så hård att man fick ont i höftbenen om man råkade ligga för länge på sidan. Dock var sängen väldigt vacker. Hade inte haft något emot att ha en sådan säng själv.

 Här är den fina poolen med en liten fontän framför. Den såg jättebehaglig ut där den låg som en safirblå frestande oas. Men fy farao vad kallt vatten! Thomas älskade vattnet såklart medan jag kunde vara i typ 5 minuter för att sen sprätta upp och lägga mig i solstolen istället.

Thailändare har en förmåga att trassla till alla sina elledningar överallt. Det var ett jädra virrvarr ovanför våra huvuden. Ser ni 7eleven? Ja, det fanns i nästan varje gatuhörn. Sen bredvid det fanns för det mesta ett Family Mart, Super Mart eller Mini Mart. Mycket skönt om man var tvungen att släcka törsten med en 1 liter bira, iskaffe eller vatten.

Såna här möbler vill jag ha hemma. Utkarvade mörka och vackra ting. Och de där vaserna med gräs är väldigt mycket jag. De var där när man kom upp till vår våning.

Den här frukostbuffén hade dem på hotellet. Rostat bröd, flingor, frukt, juice, ägg i alla former, bacon och korv. Vi åt första tiden den standardiserade American breakfast med ägg och bacon och toast, men man blev så förbannat trött på det. Så till slut käkade vi bara kall frukost.

Första dagen vi var i Phuket gick vi omkring och nästan sprang ifrån folk som ville dra in oss i affärer, restauranger och massagerum. Vi gjorde det stora misstaget att gå in i en bazaar med massa stånd under tak. Det var folktomt där. Så fort vi kom innanför öppningen var det som att alla som satt och häckade på sina små pallar fick upp ögonen på oss. Som en skräckfilm med massa lik vid väggarna som helt plötsligt vaknar till liv med stora hungriga ögon. De kunde lika gärna ha ropat "brains" efter oss istället för sina lockrop. Vi praktiskt taget power walkade genom bazaaren och lovade varandra att aldrig någonsin gå in där igen.

Vi undrade om det verkligen var så här vi skulle spendera 4 nätter i den här staden. Vi gick vidare i hettan och letade efter nåt roligt att se. Tillslut hittade vi jackpott. Ett shoppingcenter med 3 stora hus med grejer, restauranger och annat skoj som man kunde göra. Det hette Jungceylon. Det är som en oas för alla turister. Det var där man skulle hänga alltså. Så vi spenderade den mesta av tiden där.

Vi hittade en bowlingbana som hängde i en timme. Det var så skumt. Man fick betala per runda och inte per timme. Det var dessutom dyrare än vad vi trodde. Man fick ju hyra skor och köpa strumpor utöver kostnaden för rundan. Men kul var det i alla fall.

Sen gick vi och kikade på bio. Det fanns såklart överdimensionerade läskburkar och popcorn där. Thomas var lyrisk. Han är ju en riktig "snacksoman". 

 Mellan varven av godsaker som man tryckte i sig bara för att det var semester, så kände man att man ville vara lite nyttig också. Så vi brukade gå in i matbutiken som var som en roligare stor Coop Forum. De hade allt möjligt där inne. Och jättemycket god mat och frukt att köpa med sig. Jag brukade köpa med mig lite färdigskivad mango och snaska på. Mycket gott och sött.

Ja, man var ju tvungen att gå ner till beachen och plaska lite. Det såg fint ut för ögat, men i vattnet skvalpade det omkring en del skräp. Plastpåsar, plåster, chipspåsar mm. Sen att jag var överkänslig för det salta vattnet var ju inte heller någon höjdare. Det var jättemysigt att hoppa omkring i vågorna tills man fick en våg i ansiktet. Sen stod jag bara och gned mig i ögonen. Jag köpte simglasögon för att slippa vatten i ögonen, men de var smått värdelösa. Så bada var kul ett tag bara. Sen låg vi på stranden och slappade som två knubbsälar i nån timme.

 Vi gick till ett ställe som heter Sushibox som var en öppen restaurang mitt på torget i shoppingcentret. Vi var hemskt sugna på sushi. Tydligen blev vi bortglömda för efter 45 minuter kom de fram och såg lite oroliga ut när de såg våra sura blickar. De ursäktade sig och gav oss en extra misosoppa. Sushin var fantastisk. Thomas som hade mått lite dåligt i kistan på dagen tänkte bara ta 6 bitar. Ja det var ju sex bitar, men de var inte små. Själv tog jag 8 bitar och blev proppad. Mycket goda!

Thomas bjussade sig själv på en klippning.

Utanför vårt hotell brukade det vara en parkeringsplats med massa bilar på dagarna. När man sen drog isär gardinen på kvällen så hade de smäckt upp värsta restaurangkedjan längst hela trottoargatan. Rätt imponerande.

Här hittade jag nån konstig filur som stod och lät sig bli poserad bredvid av alla turister. Jag lät mig inte vara något undantag såklart. Är man turist så är man.

På en restaurang som heter Food Adventure serverade krokodilköttbullar. Det skulle såklart Thomas prova. Ja det var väl inte någon sensation kanske, men coolt att testa. Det smakade knappt nåt. Men det är ju rätt magert kött. Tror det skulle funka som kanske en biff eller nåt.

Det var menat att vi skulle flyga till Bangkok efter 4 nätter i Phuket. Men eftersom översvämningarna hade nåt Bangkok så bestämde vi oss för att ta det säkra före det osäkra och stanna i Phuket tills det var dags att åka hem. Vi skulle ju ha bott på lyxhotell i Bangkok så vi var lite smått besvikna. Jag mest faktiskt. Så Thomas krafsade fram ett nytt lyxhotell i Phuket istället där vi skulle kvarta fram till avfärd till Bangkok. Det blev detta fantastiska hotell Andakira som dessutom låg närmare köpcentret. Vi tog ett lyxigt rum. Ja det var fantastiskt. Så vacker inredning. Jag ville ju ta med mig allt på hotellet hem. Det roliga är att på många hotell så har de en prislista på saker som man kan köpa loss från rummet. Klockrent!




  

Det här tyckte vi var lite käckt. Man kunde skjuta undan en glasvägg och där var det insyn till badrummet. Så man kunde ta sig ett litet bad och kika ut samtidigt. 

Här har vi en del av den massiva poolen som gick runt ena hörnet på hotellet, tre våningar upp. Så himla härlig! Man kunde va i den hur länge som helst.

Thomas var ju så söt. Han hade köpt sig ett par billiga Oakley-brillor som satt fastklistrad på hans nylle nästan hela tiden. Han var snudd på att ha dem när han duschade eller sov också. Men där höll han sig. Sen en vacker dag gick de bara tusen bitar. Han blev ledsen på riktigt. Mitt gullefjun. Han kunde ha köpt ett par till, men kände att det var rätt lönlöst om de också skulle krasa.

Det här stället dreglade jag över ända sen vi såg den. Sha Bushi en sorts bufférestaurang med åkande fat som åker runt i lokalen. Sen är det även kombinerat med sushi. Den var så populär att man var tvungen att ha kölappsystem för att kunna få komma in. Vi höll nästan på att missa vår plats bara för att de sa att det skulle ta en halvtimme och det tog bara 20 minuter. Då hade vi gått iväg under tiden. Men men. Vi fick vår mat i alla fall. Det var jättegott och vi satt där och åt hur mycket som helst.

Jag blev förmodligen matförgiftad på den här underbara restaurangen. Dagen efter mådde min mage Pekka. Så var det med det.

Kan inte få nog att visa bilderna på poolen. Den var verkligen hur mysig som helst.

Thomas var dock värre än mig med att bada i poolen. Han var som en liten säl som simmade runt med halva skallen under ytan. 

Vi drack så klart drinkar. Den här heter Grasshopper och smaker mint. Mumsig!

Det var rätt häftigt att man kunde titta ner på folk nedanför poolkanten.

 
Thomas ville testa pizzan på hotellet eftersom de hade en egenkomponerad variant. Jag bad honom posera vackert innan han satte tänderna i den. Han sa att det var inte den godaste av pizzor. De kan tydligen inte baka pizzor i Thailand. De smaker bara pajdeg. Ja förutom Pizzahut eller de andra riktiga pizzakedjorna. De har ju sina standardrecept.

En kväll gick vi på Simon Cabaret. Det är en mycket glammig och underbar show med tjejer i glittrande utstyrslar som sjunger och dansar till kända låtar. Det var jätteunderhållande! Det mest förvånande var att det sägs att det bara är män som uppträder. Alltså att alla de där söta flickorna egentligen är ladyboys. Men det kvittar. Det är ju så bra ändå.

Vi var på jakt efter lite souvenirer och presenter till vänner och familj här hemma när vi ändå var i ett stort köpcentrum. Vi brukade dra oss till några stånd som såg ut som Floating Market där allt kostade 100 BHT oavsett vad det var.

Thailändare kan verkligen inte göra kaffe. Det är oftast nåt pulverkaffe från Nescafe. Så vi brukade gå till ett kafé som heter Café Nero där de serverar bl.a utsökta kaffedrinkar och vanlig kaffe. 

Vi var väldigt ut nyfikna på fiskmassage sen vi såg det när vi kom till Thailand. Det verkade mysigt. Så tillslut tog vi tag i det och satt oss i en kvart för 150 BHT hos The Fish Doctor. Kan ju säga att jag hade svårt att hålla mig stilla och för skratt. De små fiskarna skulle promt emellan tårna på mig och nafsa. Det var skönt, men samtidigt inte. Så i 10 minuter av 15 minuter satt jag och fnittrade och vred mig. Thomas hade ju fått massor av blåsor på fötterna som hade spruckit när de torkade. Det gjorde underverk för hans fossingar att låta fiskarna käka upp hudresterna. De utvecklar ett enzym som är läkande och stimulerande för huden. Man kan gå i Sverige men här är det några snäpp dyrare. Se HÄR

Sista dagen vi var i Phuket åkte vi till den fantastiska showen FantaSea för att se på elefantshow.

De hade byggt upp en liten nöjespark tillägnad den showen. Det var så fint!

I den här byggnaden hade de showen. Byggnaden heter Elefantpalatset, en toppmodern teater med platser för över 3000 gäster. Fasaden är en rekonstruktion av stenpalatset från den gamla Sukhothai- eran med 999 elefantstatyer.

Innan showen gick vi till den stora buffén som vi hade valt till. Den heter The Golden Kinnaree Buffet Restaurant. Salen heter "Himmaphan". Det är en av världens största bufféer med både thailändska och internationella delikatesser tillagat av Thailands bästa kockar. Jag mådde fortfarande dåligt efter den där restaurangen med åkande tallrikar i köpcentret, så jag fick knappt i mig någon mat alls. Jag mådde så illa. Så jäkla tråkigt när det var så mycket god mat.

Här ser man några av  rätterna

De hade även ett massivt dessertbord med massa goda små bakelser. Några av dem fick jag i alla fall i mig konstigt nog.

Sen gick vi ut och klappade på elefanterna. För 40 BHT kunde man även få köpa mat att ge dem. Det var lite bananer och bambuskott som de fick mumsa i sig. Elefanterna var så snälla och försiktiga. 

Jag frågade Thomas om jag kunde få ta med mig en av elefantungarna på planet. Det fick jag tydligen inte. Synd. Men de äter massor och kräver mycket space. Ja det hade ju varit ett skönt alternativ istället för buss. Men men...

Sen innan showen gick vi omkring och kikade lite i souvenirbutikerna. Vi råkade halka in i den här psykotiska lokalen där man kunde få spela roliga spel och vinna mjukisdjur och dylikt. Thomas var riktigt redig på att träffa koner och hål. Själv sög jag rätt rejält. Tyvärr fick man inte fota inne på showen på grund av alla djur kunde bli distraherade när de hjälpte till med uppträdandena.

Det var väl det som hände i Phuket. Vi åkte vidare till Bangkok nästa dag. Jag vaknade dock upp med värsta matförgiftningen den morgonen vi skulle iväg och kräktes som ett djur. Men jag lyckades ändå hålla mig upprätt är vi skulle iväg. Thomas hade sprungit iväg och köpt massa starka magmediciner till mig så jag kunde klara färden.

To be continues to Bangkok...