Det suger!

Idag vaknade både jag och Miranda sent. Hon var helt däckad efter gårdagens förkylnings-attack så hon vaknade inte till förrän vid 05:30 för välling sen somnade hon om. Och jag var helt däckad efter sömnbristen från natten till igår (när hon hacksov sig igenom natten). Jag pallade inte att öppna ögonen ens när Thomas trippade runt i vardagsrummet och gjorde sig i ordning för jobbet. Efter att han hade gått klev jag ur soffan. Ja jag sover i soffan halva natten för att det är tyst och lugnt. Är så jäkla lättväckt!

Hon var en glad och pigg bebis precis som vanligt under dagen trots snor. Det enda som störde henne var när jag satte på dammsugaren. Då blev hon rädd och började gråta och veva med armarna och ville upp i famnen. Så jag fick ha henne på höften medan jag dammsög så gott jag kunde. Hon tittade emellanåt ängsligt ner på dammsugaren och virade sina små armar och ben hårt runt mig och ålade sig och borrade in huvudet så jag knappt kunde dammsuga. Hmm... Jag tror bestämt att det är ett tecken på att jag dammsuger för sällan när hon inte är van vid ljudet. Eller jo, jag dammsuger vanligtvis med vår batteridrivna dammsugare Ergorapido från Electrolux. Den är så jäkla smidig att bara ta fram från sin laddningsstation bakom köksgardinen och börja städa bort de värsta smulorna. Inte lika effektiv som vår riktiga dammsugare dock. Men den låter mindre så jag kan tänka mig att Miranda inte blir rädd för den lika lätt.

Hur som helst så lyckades jag dammsuga nästan hela hemmet när jag äntligen lyckades lägga ifrån mig Miranda i hennes säng bland sina snutte-kaniner.

Mesig bebis man har alltså! Det är likadant när vi drar i luckorna och lådorna i frysen. De låter rätt högt på grund av all is som är emellan luckorna och lådorna när man sliter i dem. Då blir hon också skraj och gnäller eller börjar gråta. Tror att det är ett tecken på att vi måste frosta av frysen snart.