Bitter morsa!

Jag känner mig så trött, orkeslös och smått ostadig i humöret. Det känns som att jag klistrar fast mina leenden i ansiktet. Som att munnen ler, men ögonen är likgiltiga och trötta. Jag tycker också att jag bara säger massa korkade och elaka saker till folk och sen ångrar mig. Jag ser mig själv i spegeln och ser en förfallen, trött, likgiltig och plufsig gestalt med mörka säckar under ögonen, dålig hy, slitet hår, torra händer och nerbitna naglar med trasiga nagelband. Jag har förvandlats till en sorglig och bitter gestalt. Jag tror att jag håller på att gå in i / är i en depression eller nåt. Jag längtar efter mer egentid, att få börja träna när jag vill, att få börja jobba och få till bekvämare rutiner. Nu går bara dagarna ihop som en kletig massa och det är nästan samma saker som händer. Jag ser att hemmet behöver städas lite bättre och jag har dåligt samvete över att jag inte går ut med Miranda oftare eller går till öppna förskolan oftare så hon får träffa andra barn. Jag ORKAR inte! Var är min livsglädje och positiva syn som jag brukar ha? Borta... Jag inser att jag aldrig skulle kunna vara hemma-mamma på heltid. Jag avgudar mitt barn, men jag vill kunna ta hand om mig själv också!

Nej så här fräsch är jag då rakt inte! Tur att det finns fotoredigeringsprogram som kan trolla bort påsarna under ögonen och dålig hy. Håret kunde jag dock inte göra nåt åt. Det får se ut sådär.

Hur som helst, nog med klagosången! Idag samlade jag kraft och tog med Miranda ut på en promenad till fina svärmor Gunilla. Jag måste ha ett mål när jag ska gå någonstans. Jag tycker det är så grymt tråkigt att bara promenera runt utan mål.

Miranda blev lite pömsig på vägen till Gunilla. 

Vi fikade hos Gunilla en stund och sen gick vi och handlade. Matbutiken hade en korg med barnmat för 5:- styck! Det var en hel del fiskgratäng, en sorts fruktpuré och potatis -och purjolökssoppa samt frikadeller. Jag och Gunilla plockade på oss en hel del. Så nu har Miranda massa fiskgratäng att smaska på. Tur att vi hittade det för jag hade ändå tänkt att laga storkok av fiskgratäng till henne idag. Då slapp jag det! Dock tycker jag att min fiskgratäng är snäppet godare och bättre i näringsvärde. Inte en massa risstärkelse och annat onödigt skit i som det är i färdigköpt barnmat.

På vägen hem var det tydligen roligare att vara vaken, tyckte Miranda. Hon behöver då aldrig fotoredigeras! Hon är naturligt slät och fräsch med all sin kollagen i huden och sitt bekymmerslösa liv. Min nyponros!

Här kommer några bilder på det trista vintervädret. Jag har pimpat upp bilderna med mer kontrast bara. Annars är de så gråa och trista precis som vädret.