Girls out...

I tisdags skulle egentligen jag och Miranda gått på klädbytardag med svärmor, men jag pallade inte. Var för sliten på förmiddagen efter Mirandas febertoppar och egen stress inför helgens kalas förra veckan. Vi blev hemma. Men efter lunch så piggnade jag till och kände att jag ville skaffa mig en fin glasburk till min hemmagjorda granola. Så jag packade ner Miranda i vagnen och åkte till Vällingby. Jag hittade en glasburk på Lagerhaus plus lite annat jox. Sen skulle jag bara gå in på H&M för att se om de fått in nya kläder. Ja tydligen så fina att jag köpte på mig tre färgglada och fräscha plagg. Hade kunnat köpa hur mycket som helst!

Vi gick in en sväng på Lindex också och kikade på barnkläder. Jag hittade en grymt söt klänning till Miranda som hon kan ha i höst/vinter. En knallrosa med svarta katter på i manchester-tyg. De hade fräscha solglajjor också!

Rosa med bling bling på!

Släng dig i väggen, Magnus Uggla!

Sen gick vi och fikade på Massagotti i Kfem-huset. Det var i princip folktomt. Skönt!

Suverän cappuccino måste jag erkänna!

Cool kopp!

Miranda satt bredvid och roade mig och sig själv så länge medan hon mumsade fruktpuré.

Det är rätt så skönt att bara strosa omkring själv med Miranda nu. Hon babblar på och ska charma allt och alla medan hon sitter i vagnen. Ett bra sällskap helt enkelt!

Granola!

Det vanligaste jag äter till frukost är en fet yoghurt med något gott tillbehör, oftast riven kokos och vaniljarom. Nu för tiden har jag haft i lakritspulver, riven kokos och Ledins bladgröna müsli. Nyttigt och gott! För nån månad sedan såg jag folk på Instagram som gjorde egen granola och hade på yoghurten och massa annat. Det såg inte dumt ut. Då blev jag grymt inspirerad att testa jag med!

Jag har nu testat ett recept från 56kilo.se och det blev så gott!

15- 20 portioner (ca 1-2 msk per portion)

2 dl hackad mandel

2 dl hackade hasselnötter

1 dl solroskärnor

1 dl pumpakärnor

1 dl kokosflingor

1/3 dl hela linfrön

1 tsk ekologisk vaniljpulver

1 msk kakao

3 msk kokosfett (låt det smälta till flytande konsistens)

ev 1 msk ekologisk kallrörd honung (kan uteslutas)

Blanda ihop allt och fördela på plåt. Rosta allt på 150 grader i ca 20-30 minuter (beroende på ugn, se till så det inte blir för bränt! Jag hade det i 20 minuter eftersom vår ugn är så "het". Hehe! ) Rör några gånger under tiden. Förvara i tät burk!

Nästa gång ska jag testa att ha på kanel och kanske kardemumma tillsammans med kakao och vanilj. Mums!

1-års vaccinering

Så var det dags för vaccinering igen för Miranda, dagen efter sitt andra 1-årskalas och allt. Som tur är så har hon mått bra idag och har ätit som hon ska och sovit frukost. Thomas är på tjänsteresa tills imorgon så jag bad svärmor Gunilla att ställa upp som stöd eftersom hon var ledig idag. Jag hatar sprutor och har inte lyckats att vara i samma rum de andra två gångerna som Miranda skulle vaccineras. Idag hade jag stålsatt mig för att vara med och inte vara en sån mjäkig morsa.

Hon mättes och vägdes först. Hon är nu 73 cm lång (1 cm länge än för 2 månader sen). Dock har hon gått ner 20 gram sen sist. Hon väger 8930 gram nu. Trodde hon skulle väga över 10 kg vid det här laget. Viktnedgången måste bero på att hon har börjat röra mer på sig och har varit sjuk. Hon åt bra när hon var frisk, men hon har varit väldigt kinkig med intaget nu när hon har varit sjuk. Det enda hon har velat äta är fruktpuré i princip. Inte ens gröt, som hon brukar sluka på ett nafs, funkade. Samtidigt har hon ändå varit rätt så rörlig. Dålig kombo för viktuppgång. Men BVC-tanten Carita sa att det inte bör vara några problem, bara vi fortsätter ge henne extra mycket fett i maten nu när hon är frisk, så kommer hon ikapp.

Hon frågade om Miranda var pigg nog för en vaccinering nu och jag sa att hon lär klara det eftersom hon var helt frisk idag. När Carita kom in med sprutorna var jag noga med att inte titta på dem. Det skulle bara bli jobbigare då. Miranda fick sitta mot mig med benen runt min midja. Carita kallade in sin kollega så de kunde ge henne varsin spruta i båda benen samtidigt. Det gick bra! Jag kramade om henne och tittade inte på sprutorna. Miranda började gråta, men blev snabbt distraherad av att Carita blåste såpbubblor. Det var fascinerande!

Jag uppskattade att Gunilla följde med som stöd. Jag är verkligen så blödig! När vi kom hem slocknade Miranda tvärt. Det gjorde hon även första gången hon vaccinerades. Jag var tvungen att väcka henne vid middagen så hon inte sov bort den och förstörde nattsömnen. Efter middagen och en dusch blev hon sig själv igen. Pigg och glad och staplade ringar och gjorde rörelserna till "Imse Vimse Spindel" massor av gånger. Hon älskar den låten och blir lycklig när hon kan rörelserna! Hon är så söt när hon klappar händerna efter varje sång jag sjunger, precis som på öppna förskolan. Kasta boll är också roligt. Vår lilla tjej har blivit så stor och duktig!

1-årskalas nummer 2

Igår natt har Miranda levt rövare med massa gnäll och gråt. Från midnatt och fyra timmar framåt så vaknade Miranda varje halvtimme till heltimme med gnäll. Hon satte sig upp och slängde sig fram och tillbaka i sängs och fick ingen ro alls. Hon vred sig en del. Thomas trodde hon var hungrig eftersom hon har ätit så jäkla dåligt under veckan. Jag testade välling igen, men det gick inte ner, som jag misstänkte. Hon bara spottade och blötte ner sig själv och kudden. Jag bytte blöja, pyjamas och vände på kudden. Jag gjorde magmassage för att se om det var luft som behövde komma ut, men det hände ingenting. Då antog jag att det var tänderna som spökade och gav henne flytande Alvedon. Sen tänkte vi att hon för en gångs skull kunde få sova mellan oss eftersom hon mådde så dåligt. Men när Alvendonet kickade fick hon en oväntad energi och började babbla på och skulle ta på och slå på mig och Thomas. Tillslut fick jag nog och bar in henne till sin säng så hon fick babbla vidare där inne och tillslut somnade hon. Jag vaknade vid 07:40 igår imorse av att hon gnällde till. Hon somnade om, men jag blev helt sömnlös fast jag var sjukt trött. Hade för mycket grejer i skallen som snurrade. Hade ju dagens barnkalas att planera till de sista detaljerna.

Lite senare på förmiddagen kom min fina vän Maria från Borlänge för Mirandas skull. Hon skulle åka hem senare på dagen. Snabbvisit!

Ett fint kort som Maria tog på Miranda.

Vi åkte sen vidare till svärmor Gunillas hem för att fixa till det sista inför barnkalaset som skulle äga rum. Maria hackade ihop en fruktsallad till barnen.

Jag vispade ihop grädde för att dekorera min sockerfria barntårta som jag hade sötat med banan och lite honung. Fyllningen bestod av egengjord hallonsylt med SukrinMelis och vaniljpulver samt lite vispad grädde.

Sen blandade jag en frosting av cream cheese, grädde, lite vatten, vaniljarom och citronsaft och några droppar karamellfärg för att dekorera mina sockerfria hallonmuffins. Båda bakverken blev goda tyckte de flesta.

Thomas hade köpt lite sockriga bakverk från Delicato Outlet för att väga upp till de nyttiga bakverken. 

Miranda var i vanlig ordning gnällig och klängig på grund av veckans feber och annat jobbigt och endast Thomas famn funkade åter igen. Så han fick agera Super Dad och underhålla henne hela kalaset medan jag underhöll resterande kalas-deltagare.

Det var en del barn, men de var relativt städade ändå trots att de var mellan 1,5-12 år gamla. Tur att Gunilla har en bra tomt som de kunde springa runt på!

Fina svärmor Gunilla!

Så glad att min fina vän kom ända från Borlänge bara för att stanna några timmar och åka tillbaka.

David Hasselhoff kom förbi och morsade på alla innan han drog iväg till beachen igen. Tänk att Gunilla har haft honom som inneboende i flera år utan att vi visste om det!  ;)

Jag tycker att kalaset blev väldigt lyckat och Miranda var inte lika ledsen som på kalaset i lördags, som tur var. Hon tyckte säkert att barnen var lite roligare att leka med och titta på än sina släktingar. Eller för att hon började må bättre. Hon fick massor av fina presenter av våra vänner som hon pillade med. Mycket nöjd!

1-årskalas nummer 1

Idag skulle vi ha 1-årskalas för Miranda med släkten. Miranda hade som tur var ingen feber idag. Hon hade även rinnig näsa igår, men idag såg vi inte till nåt snor. Vilken tur hade inte vi?! Hon var hur glad som helst hemma. När vi åkte till hennes plast-farmor Gunilla blev hon väldigt klängig och pipig igen och ville absolut inte lämna min eller Thomas famn. Hon ville inte äta och hon bara grät precis som hon hade gjort sen i onsdags på hennes självaste födelsedag när hon blev sjuk.

Hon hade mungiporna nere vid sina små knubbiga knän större delen av kalaset.

Pappas famn vad det tryggaste stället under kalaset. 

Jag hade bakat sockerfria bakverk bara så att folket kunde få välja lite på ordinarie bakverk och mina nyttigare varianter.

Det här var en kladdkaka med smak av rom. Dekorationen var vispgrädde med smak av vanilj och sötad med SukrinMelis. Strösslet och glasyren var dock inte sockerfria men jag kunde inte låta bli! Kronan är ett ljus som vi glömde tända.

Kladdkake-cupcakes. Frostingen var med smak av cream cheese, vanilj och citron.

Senare under kalaset verkade det släppa för Miranda och hon börja le och babbla på medan hon charmade alla i vanlig ordning.

Det var ett väldigt lyckat kalas och jag är så glad att så många kom och förgyllde min och Thomas fantastiska dotters kalas. Det är så underbart att vi har så många fina familjemedlemmar. Vår prinsessa fick massor av fina presenter också! Jag har en känsla av att hon kommer bli ett rätt så bortskämt barn på både gott och ont, men det är hon värd!

Min bebis är 1 år och sjuk!

Tänk att för 1 år sedan fick jag och Thomas en pinfärsk bebis som såg dagens ljus för första gången. En liten hårfager och rosa bebis med världens minsta näsa och pyttesmå skinkor och nästan osynliga naglar. En bebis som grimaserade som en liten vindögd fyllegubbe när vi väntade på sista undersökningen innan vi skulle åka hem från BB. Vi skrattade så tårarna rann. Sen dess har hon fått oss att le och skratta varje dag.

Igår fyllde vår älskade trollunge 1 år!

Hon var pigg och glad och jag bakade en liten tårta till henne som vi skulle smaka på när Thomas kom hem från jobbet.

Jag bakade en modifierad banankaka från sockerfritt.se så den passade till barn. Den blev sockerfri och glutenfri. Den blev god! Godast var den som nybakad. När den hade varit i kylskåpet så blev den lite för kompakt.

Jag hade köpt glitterglasyr och sockerhjärtan att dekorera med och hade i en droppe röd karamellfärg så grädden blev rosa. Så nej, helt sockerfri blev den inte, men det gick ju att pilla bort garnityret. Det var svårt att skriva snyggt kan jag tala om!

Miranda fick smaka på den, men hon tyckte inte den var så god. Hon som brukar vara pigg på att testa nya grejer. Det hade sin förklaring.

Efter Mirandas tupplur efter lunch så upptäckte jag att ungen var stekhet. Jag tog tempen på henne och såg 38,4 grader. Första gången jag har sett att hon har feber! Hon brukar vara varm som ett element precis som sin far, men har aldrig visat feber när jag har testat att ta tempen. Nu var hon så varm att det brändes. Hon verkade rätt pigg ändå och babblade på och lekte utan avbrott tills kvällen kom.

Då blev hon lite kinkig och ögonen gick i kors av feber. Hon hade haft stadiga 38,4 hela eftermiddagen och på kvällen. Ingen aptit hade hon heller på hela dagen, men drack bra med vatten i alla fall. Välling har hon slutat gilla för flera veckor sedan så det fick bli att truga i henne lite gröt och fruktpuré. Det gick in, i alla fall två tredjedelar.

Idag vaknade hon upp princip feberfri, men ju längre dagen gick desto högre feber fick hon. Det stannade som högst på 39,2 grader. Jag tog en dusch med henne och försökte duscha så svalt som möjlig i slutet, vilket hon inte gillade såklart. Sen baddade jag lite med en kall våt handduk. Hon gnällde av obehag, så det var ingen hit det heller. Hon har varit väldigt gnällig, klängig och kramig och gråtit stora krokodiltårar emellanåt. Förstår det med tanke på hur man själv känner sig när huvudet känns 50 kilo tyngre och bihålorna sväller.

Vi gick iväg på en lång promenad i solskenet på förmiddagen för att få frisk luft i lungorna. Hon somnade en stund tills vi gick förbi en liten unge som tittade på mig och utstötte ett högt gutturalt ljud så Miranda spärrade upp ögonen. Sen låg hon mest i vagnen och såg vissen ut. Titta bara hur jäkla förstörd hon var!

Jag gav henne en alvedon sup och då gick febern ner en aning. Jag passade på att få i henne nånting att äta. Hon vägrade maten, smörgåsen och kexet med leverpastej, men slukade fruktpurén.

Hon blev lite piggare efter fruktpurén och satt i soffan och lekte en stund innan hon kom krypandes upp i famnen och ville ha närhet. Då hade febern stigit igen.

Jag försöker hälla i henne vatten så gott det går och hoppas att febern försvinner tills imorgon. Om hon har feber imorgon eftermiddag så måste vi avboka hennes två kalas. Trist javisst, men hon kommer inte ha så kul eller orka festa varken lördag eller söndag med den här febern. Fatta vad typiskt att hon fick sin första riktiga feber på sin ettårsdag och innan sina kalas! Fan... Nu ligger hon bredvid mig i sängen på en kudde helt däckad och andas högt. Min stackars fina lilla fluffa!!

Pannkaksmys

Idag vaknade jag upp till en otrolig syn. Det var som att vintern hade velat jävlas lite med våren och kastat sitt vita tjocka täcke av snö över axeln mitt på Stockholm. Smack, så var vi helt nersölade med äkta vinter igen! Jag var antagligen inte ensam om att få en akut temporär depression. Det kändes som en käftsmäll efter vårens lockande sol och plusgrader för nån dag sedan.

Jag och Helena hade bestämt oss för att ha en pannkaks-torsdag idag hos mig, men hon backade ur det med den bra ursäkten att hon vägrade gå ut i det här vidriga vädret. Jag kunde bara hålla med. Jag ville inte heller pulsa runt och dra barnvagnen i 1 decimeter snö. Snart insåg jag att jag verkligen ville ses idag. Det fanns ingenting att göra hemma förutom att städa (som alltid). Thomas var så gullig och föreslog att hämta mig och Miranda på eftermiddagen om jag ville åka till Helena istället. Då kändes det lite lättare att ta beslutet. Så jag och Miranda tog oss ut i snön som redan hade börjat smälta och låg som jobbigt slask istället. Jag bestämde mig för att åka tunnelbana och en annan buss för att det skulle gå smidigare och snabbare. I vanliga fall tar jag en buss och sen går i 10 minuter, men palla det idag! Det var så värt att slänga ut pengar på tunnelbanan idag!

Väl där gräddade jag massor av härliga pannkakor. Jag gjorde självfallet LCHF-pannkakorna från mitt favoritrecept. Till det åt vi vispad grädde, uppvärmda hallon och blåbär samt färska jordgubbar. Det var så grymt gott!

Miranda fick också smaka pannkaka och några jordgubbar. Det var mums!

Helena tog sig en jävel för nerverna. Nä, det var bara saft. Haha!

Helena visade mig och barnen deras dvd-skiva från Barnkammarboken med sånger. Jag och Helena satt och sjöng med och imiterade rörelserna medan barnen sket fullständigt i teven och gjorde sitt istället. Så kul var den. Det tyckte i alla fall Helena och jag.

Senare på eftermiddagen blev jag och Miranda upphämtade av Thomas. Miranda fick ont i magen när vi väl var hemma. Hon pruttade loss och grät ett bra tag. Undrar om det var jordgubbarna? Hon har ätit det tidigare och har inte känt av dem vad jag vet. Det kan också ha varit pannkakan eller kanske kexet hon åt. Svårt att avgöra. Hon däckade tidigt i alla fall. Så blir det när det är för roligt för att sova middag.