Hon sitter!!

Miranda har väl inte riktigt varit så sugen på att lära sig att vända sig från mage till rygg och tvärtom. Det verkar vara för trist att göra. Men hon har haft full sjå med att vilja sitta upp sen hon var typ 4 månader, men det har ju inte gått eftersom hon har varit lite svag i överkroppen. Men nu på senaste tiden är hon jättestarkt och har lyckats sitta i mitt knä med lite stöd från mina händer på hennes ben. Ibland har jag släppt för att se hur hon reagerar och det har gått bra ibland att sitta själv. 

kväll testade jag att sätta henne på filten och hålla i hennes ben när hon satt. Det gick ju bra. Sen släppte jag...och ungen satt ta mig tusan utan min hjälp. Först tog hon stöd mot sina fötter och sen när jag sträckte henne mer rakt så satt hon så ett bra tag. Jag blev så glad att jag pep och klappade händerna och berömde henne som om hon hade tagit guld i friidrott eller nåt. Jag kommenderade Thomas att filma och jag tog massa kort. Nu är man stolt som en örn!

5-månader och vaccination

Hurra hurra för det är Mirandas 5-månaders dag! Det firade vi av med att gå till BVC för vägning, mätning och vaccination. Sist vi vaccinerade henne var hon 3 månader. Jag som är allmänt sprutkänslig klarade inte av att va i rummet sist. Thomas fick hålla och jag gick ut och tryckte i korridoren. Idag tvekade jag och Thomas tyckte jag var fjantig och utvisade mig i korridoren ändå eftersom jag velade. Ja jag är en blödig morsa ibland. Men den här gången så skrek inte Miranda så mycket. Thomas hade varit smart och plockat fram Babblarnas musikvideo i mobilen. Hon glömde typ bort smärtan. Sen blåste barnsköterskan såpbubblor. Kul kul. Dock tittade Miranda mer på mig än på bubblorna när jag kom in igen. Lilla sötnosen var ju så trött och ville bara somna i min famn. Dels på grund av att hon inte hade fått sova frukost och dels på grund av sprutorna. Nu sover hon i alla fall. Så nästa vaccination blir när hon är 1 år. Då ska jag försöka vara med hela tiden.

Miranda är nu 7130 gram lätt och är 64 cm kort. Så 610 gram tyngre och 2 cm längre på en månad. Starkt jobbat!

Här äter hon katrinplommonpuré med håret åt alla håll. Det är min tös det!

Roligare småbarnsliv och kropp

Nu måste jag säga att jag tycker om att vara småbarnsmorsa. Miranda har blivit så mycket roligare nu när hon strax är 5 månader. Hon ler och skrattar och busar och leker om vartannat. Hon är så duktig på att ligga på mage länge! Väntar med spänning på att hon ska lära sig att vända till rygg och tvärtom. Just nu håller hon på att öva sig på att sitta. Går väl sisådär. Hon böjer sig framåt som en liten makaron och vill attackera det som ligger framför henne, med händer och mun. Det slutar med att hon faller framåt eller åt sidorna som en annan alkis. Haha! Men hon är ju för charmig. Nu har hon börjat härmas. Vi brukar ge henne nån puss när vi tar upp henne eller håller henne i famnen. Nu ska hon också göra det, fast på bebisars sätt. Med en vidöppen mun som suger sig tag i axeln, käken eller hakan och lämnar efter sig ett blött spår av dregel. Mysigt! Hon har även börjat att munprutta på oss bara för att jag och Thomas brukar göra det på hennes mage och hals när vi vill busa med henne. Det tycker hon är kul. Hon skrattar så gulligt när vi gör det. Förstår att hon vill dela med sig av det, vårt lilla busfrö.

Sen har hennes mage blivit mycket bättre. Det har väl sina förklaringar. Dels för att hennes mage har utvecklats och dels för att jag har slutat amma. Hon snuttar väl ibland när hon behöver tröst eller sovhjälp, men inget annat. Har knappt nån mjölk kvar och det känns faktiskt helt ok. Hennes magproblem satt förmodligen i vad jag stoppade i mig så hon fick det genom bröstmjölken. Jag slutade ett tag att dricka kaffe med koffein och det hjälpte en aning faktiskt. Jag testade aldrig att undvika mejeriprodukter eftersom det innehåller en stor del av min matlivsstil. Sen undvek jag gasbildande saker som lök och paprika. Nu äter jag och dricker allt vanligt och hon mår bra. Visst, om jag dricker för mycket kaffe så blir hon pruttig och ledsen även på det lilla hon snuttar i sig, så det undviker jag.

V har börjat ge henne smakportioner. Hon har än så länge fått testa potatis- och palsternackspuré, potatis- och broccolipuré samt morotspuré. Tänker vänta med fruktpuréerna ett tag på grund av allt fruktsocker som gör henne överaktiv. Det är ju ändå inte jättenödvändigt nu när hon får i sig alla vitaminer genom bröstmjölksersättningen. Har upptäckt att hon blir väldigt hård i magen av smakportionerna. lilla stackaren. Det blir mycket bättre med katrinplommonpuré. Jag är så glad att hon är nyfiken på att testa det vi ger henne. Hon har till och med börjat dricka vatten, som hon ogillade förut. 

Jag har kommit igång med träningen en del. Jag går på Zumba 1-2 ggr i veckan och sen kör jag gym i korta perioder. (Jag håller på att vänja in Miranda på barnpassningen när jag gymmar, vilket går sådär just nu.) Det är härligt att se att vågen börjar visa resultat, samt att man ser på kroppen att fettet sinar. Mycket har också med att jag äter LCHF. Jag äter lite åt gången och knappt några kolhydrater. Det är proteinet jag siktar på först och främst, för att bli mätt och bevara musklerna, när fettet i kroppen minskar. Sen äter jag såklart grönsaker och en del bra fetter. De som inte förstår sig på LCHF tror att man ska vräka i sig massa fett och inget annat och tror därför att LCHF är farligt. Ja om man gör det så är det väl klart att kroppen går sönder. Men äter man smart så mår man faktiskt jättebra, som jag! Hur som helst så har min kropp börjat återhämta sig efter en lång dvala under graviditet och efter förlossning. Jag har ju insett att jag måste kämpa som en idiot för att komma tillbaka till mitt ursprungs-skick på grund av min hemska ämnesomsättnng. Dock kommer jag stanna i skicket med några bristningar, hängtuttar och bredare höfter. Det är nåt man får ta som mamma. Fine, jag kommer eventuellt göra bröstlyftning om några år om jag börjar må dåligt över dem, men det andra är inget jag kan göra nånting åt.