söndag 21 november 2010

Dag 2 - Min första kärlek

 


Det var en lång smal kille med mörkt hår och såg ut som en blandnig mellan MAD-killen och David Duchovny. Han hade så fina nötbruna ögo, markerad fyllig mun, lite bredare näsa och mörkt hår. Han gick i min klass i högstadiet. Jag var förälskad i hemlighet och kunde knappt titta på honom. Jag vet inte om han visste det. Det kanske syntes på mig. Men hur som helst så pratade jag knappt med honom bara för att jag fick sådan tunghäfta. Men hemma målade jag hans initialer och hans namn på hur många papper som helst. Jag var riktigt kreativ och gjorde olika kreationer med färger och mönster och former. Jag tror jag har kvar nån teckning någonstans. I syslöjden hittade jag ett tyg som luktade precis som hans parfym och var tvungen att göra en kudde av det som jag låg och sniffade på hemma. Senare med åren började tyget lukta som rå korv. Så fort han råkade nudda vid mig eller se på mig såg jag nästan lite sur ut. Men det var ju bara för att jag var så fruktansvärt blyg. Jag var ju inte precis skolans snygging heller. Glasögon och omoderna kläder. Det var på den tiden som alla skulle se ut som Spice Girls eller Robyn. Därför hade jag inte så himla bra självförtroende att jag vågade umgås med honom. Han var ju en av de där roliga killarna som umgicks med det tuffa gänget, som gjorde narr av oss nördar i skolan. Men det gjorde inte han vilket gjorde att jag älskade honom ännu mer.


Jag var som besatt i två år innan det avtog. Man kan ju inte vara kär hur länge som helst utan att få respons. I samma veva som jag var kär i honom så var jag helt otroligt kär i skådespelaren David Duchovny. Det kanske var därför som jag fastnade för honom eller nåt. Men hur som helst så vissnar ju även idoldyrkandet. Han finns med på facebook och när jag ser korten i dagens lägen är han hur som helst inte min typ av kille längre. Han har blivit lite av en gangsta wannabe. Men säkert är han lika trevlig och rolig som när han var yngre. Det är alltid nåt speciellt med den första kärleken. Den glömmer man inte. Man kan till och med jämföra vissa saker med den första kärleken bara för att den var så stark. Jag trodde efter det att min första kille skulle vara lång med mörkt hår och mörka ögon och markerad fyllig mun. Det har varit min idealbild. De jag blev tillsammans med under ungdomens år har dock varit blonda och blåögda. De har bara haft en nämnare och det är att de har varit långa och har haft antingen markerad fyllig mun eller bred näsa. Nu har jag kommit tillbaka till mitt mönster och har en kille som är lång, brunett, har mörka ögon och fyllig mun. Som det skulle ha varit från början. Jag är så kär i honom även efter snart 2.5 år och han känns som min första kärlek. Cirkeln är sluten...


First Love

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar