tisdag 13 augusti 2013

Knyttpojkens äventyr på bordet

Jag hittade en liten saga på rim som jag skrev 2005-08-29.

Knyttpojkens äventyr på bordet
Jag går bland stora tallrikar med mat 
Bland glas bestick och vita fat 
Jag sätter mig på en sked och tänker 
På en kopparburk min spegelbild förvrängt blänker 

Jag tittar upp och ser en grillad gås så saftig och mör 
På ett annat fat jag ser en skål med gult och doftande smör 
Jag vandrar vidare och går på kanten av ett lock 
Ramlar ner i saft och får en chock 
Så kall och söt den är i smaken 
Tar av mig kläderna och simmar naken 

Jag dyker ner och plockar upp fruktkött som sjunkit ner 
Men vad är det där på botten av glaskannan jag ser 
Ett litet knytt precis som jag 
Jag simmar längre ner och i knyttet jag tar tag 
Jag lägger henne ner på den vita linneduken 
Nu är den inte längre speciellt vit och inte alls slätt struken 
Den röda saften droppar från hennes långa rufsiga hår 
Jag fram och tillbaka på den fläckade linneduken går 
Små fotspår jag lämnar efter mig gör 
Jag hoppas innerligt att hon inte dör 

Jag stryker hennes näsa med en inlagd sill 
Plötsligt hickar det lilla knyttet hastigt till 
Usch o tvi vad jag hatar inlagd fisk 
Kom hit ditt usla knytt så ska du få smisk 
Hon rusar efter mig lika nakenstjärtad som jag 
Hon får ner mej med ett rungande nackslag 

Vi rullar runt i en skål bland mandlar och hasselnötter 
Sen rusar jag så snabbt iväg på mina små fötter 
Hon ilar iväg efter mig som en silverpil 
Jag gömmer mig bakom en kopparsil 
Jag fnissar åt hennes okännedom om var jag är 
Nu blir jag lite röd om kinderna för jag tror jag är kär 

Hennes blöta hår det smiter runt hennes lilla kropp 
Gröna ögon som inbringar kärlek, ömhet och lyckligt hopp 
Jag ler för mej själv i silens skugga 
Jag tittar på knyttet som sina armar börjar gnugga 
Hon verkar frysa den stackars tösabiten 
Hon sätter sig ner och kryper ihop så jätteliten 

Jag kryper fram ur mitt trygga gömställe 
Hoppas att detta är rätt tillfälle 
Jag sliter bort från bordsbuketten ett rosenblad 
Jag hoppas att hon tar emot den och blir lite glad 
Knyttflickan tittar upp och ler lite granna 
"Du får gärna sätta dig bredvid och ett litet tag stanna" 
Mitt hjärta hoppar upp och ner av oändlig lycka 
Jag tar lite liljekonvalj för att i hennes hår smycka 
"Du är så rar och omtänksam lilla knytt" hon viskar 
"Och jag tycker visst om dina inlagda fiskar" 
Jag ler så stort att jag faller omkull 
Ty jag skulle göra vad som helst för hennes skull 

Vi sitter och pratar tills natten har sin ände 
Vi har pratat så länge att vi har glömt allt dumt som hände 
När morgonen gryr tar vi varandra i hand 
Vi knyter två snören av färgglatt lin till två vänskapsband 
Vi ska aldrig vara arga på varandra igen 
Vi älskar ju varandra, ja sannerligen

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar