söndag 18 november 2012

Hair due day


Igår fick jag äntligen fixa regnskogen jag har på skallen. Det är sjukt vad håret är tjockt och bångstyrigt! Så jag bokade in en tid hos min fantastiska vän och frisörska Elsa på L2 Lockar & Lack och gjorde en renovering. Det fick bli toppning och dessutom tunna ut håret till resonlig tjocklek. På det fixade hon till en härlig mörkt brunröd toning som jag älskar. Jag passar bäst i mörka röda toner och skulle aldrig kunna bli en blondin.



Elsa har skaffat sig en liten dvärgschnauzer valp som heter Hugo. Hon har sen tidigare en annan dvärgschnauzers om heter Wilma. Nu är Wilma en gammal tant som dessutom är sur och gruffig. Det märkte vi när hon och Hugo skulle träffas i Elsas lägenhet för första gången. Wilma tålde inte Hugo. Hon var smått svartsjuk kan man säga. Så fort hon fick syn på honom så lät hon precis som en surkärring som hatar barn. Tur att Hugo är så snäll och inte för vild trots att han är bara är 3,5 månader.

Hugo, lurvtussen.



Efter hår-renoveringen så gick vi upp till Elsas crib och fixade gott käk och kollade på Ever After: A Cinderella Story med Drew Barrymore.

Och håret då? Ja det blev fantastiskt som alltid när jag blir ompysslad av Elsa. Så åk dit och bli rejält bortskämd av Elsas händer och massagestol på L2 Lockar & Lack!


fredag 16 november 2012

Fredagen har lidit mot sitt slut. Nu frekväll!


Äntligen säger jag bara! Jag har suttit på jobbet och fantiserat om sängen nästan hela dagen. Det var mycket svårt att rulla ur sängen i morse när man låg där i perfekt liggposition med massa mjuka kuddar och täcket i mörkret. Fan för väckarklockor och tidig jobbstart!


Jag har dessutom skaffat superbra öronproppar från Happy Ears som dämpar alla höga ljud som t.ex grannar, elementbrus och snarkande sambo, vilket gör att man sover hela natten. Jag köpte dem på Designtorget Kungsgatan för 50 spänn. Jag får inte skavsår av dem heller som med vanliga öronproppar.


För övrigt så har det varit en rätt okej dag. Jag bad till högre makter att dagen skulle gå fort så jag kunde krypa ner i myskläderna och kela med sängen snabbare. Det gick ganska bra förutom sista 3 timmarna. Då stannade tiden och jag satt mest och svettades av alla hormoner och hängde med huvudet som en annan Sankt Bernhard.

Jag brukar inte vara sån att jag blir sugen på saker när jag är hungrig utan brukar mest bara vilja få i mig nåt som mättar. Nu när jag har ett växande foster att tänka på så kan jag inte riktigt bara dricka en matersättnings-shake och sen att det är bra så. Hon måste har massa näring och grejer för att må bra och utvecklas ordentligt. Så jag slängde ihop en nyttig fruktsallad av persimon, banan och granatäpple till middag och hoppas att hon nöjer sig med det för nuet. Mätt blev jag i alla fall. Men jädrar vad det tog tid att pilla ur alla granatäppelkärnor! Säkert en kvart stod jag där och pillade. Ett helvete var det. Ett helvete säger jag! Men vad gott det blev. Värt besväret helt klart.

onsdag 14 november 2012

Tjockisen


Jag har äntligen gått och sagt upp mitt gymkort på 24seven. Hon i receptionen frågade lite försiktigt om jag ville frysa kortet i ett år. Ja du. Jag kommer inte riktigt att ha tid eller ork att träna gym när jag har en liten bebis fastklistrad vid tuttarna. Så jag sa vänligt men bestämt att jag tar bort medlemskapet och återvänder när jag har tid. Jag ska försöka mig på att träna på crosstrainern hemma och med mina vikter... när jag får tummen ur och orkar detta.

Jag har lite förstrött tittat på H&M:s mammaklädes-avdelning för att se vad som fanns där när jag väl blir så rund om magen att jag måste ha byxor med abnorm resår och tunikor i extra stretchmaterial. Det fanns vissa potential där i basklädesutbudet. Dock fanns det mycket som såg ut som mormor-kläder också. Varför tror vissa designers att man vill ha kläder med fula blommönster när man antingen är kraftigt överviktig eller gravid? Det gör ju att man ser gigantisk ut! Som en blommig fladdrande badboll. Värst är nog de storblommiga byxorna som jag fick syn på. Jisses!

Jag längtar så till julsemestern nu. Har tagit ut så jag har 2 veckor ledigt. Det lär behövas när jag vaggar omkring med magen och inte vill sitta och knuffas på bussen på väg till jobbet med människor som stinker rök och kebab och sen stå ute i skitvädret på en busshållplats.

På tal om mage så tog jag en liten bild förut på den. Nu ser man inte bara fet ut. Skönt faktiskt. Jag gillar att den är rundare nu. Fast nu när folk ser att jag är gravid och inte bara fet så har de fått för sig att det är helt okej att kalla mig för tjockis. De anser att det är charmigt att kalla gravida för tjockisar tydligen. Ja för all del. Jag är väl inte så speciellt vältränad längre och har väl inte min getingmidja kvar med tanke på gravidmage och vattenöverskott i kroppen. Men va fan... Jag har alltid haft kroppskomplex och har en gång i tiden varit rätt kraftig innan jag kom in i min diet -och träningshysteri. Nä, jag är inte så förtjust i att kallas för tjockis. Men man får väl bara "smile and wave". Sen är det min tur när de lägger på sig. Muhahah!

Idag sparkade Miranda så hårt på min hand att jag slog i den i bordskanten. Efter att ha varit rätt lugn i ett par dagar så har hon kommit tillbaka. Go baby!




söndag 11 november 2012

Veggo-middagen


Efter dopet tidigare på dagen så åkte jag hem till söta Gabbi och träffade två av hennes vänner. Två belgiska tjejer som var väldigt trevliga. En av dem såg ut att vara släkt med Lindsay Lohan. Gabbi bjöd på en vegetarisk gryta bestående av bl.a kikärtor, spenat, lök, vitlök och kokosmjölk. Till det ett aromatiskt ris och sallad. Mycket gott! Lyckades få i mig ett par portioner. Vet inte hur jag lyckades få i mig det efter kakfrossan på dopet. Det blev en massa snack på engelska också. Jag sa att jag inte hade några problem med att prata på engelska eftersom det ligger i min natur på jobbet. Men oj vad jag pratade knagglig engelska. Tappade ord och böjde orden fel. Jag brukar kunna prata engelska jättebra i jobbet, men privat är jag skitdålig tydligen. De kanske trodde att jag hittade på att jag pratar det varje dag. Men de var snälla och verkade inte störda av det i alla fall.


Det var i alla fall en jättegod måltid och sen bjöds det på gott te till en film som heter Dagbok från en motorcykel. "Filmen är baserad på två unga grabbars resa genom Sydamerika under några månader 1952. Ernesto Guevara och Alberto Granado är två kamrater från Buenos Aires, i slutet av sina studier och i början av livet som bestämmer sig för att ge sig ut och upptäcka kontinenten innan de ska välja annat i livet. Föga anar de att det är en resa som kommer att förändra deras liv för alltid och även ha en stor inverkan för många andra människor; inte bara för deras vänner och bekanta utan även för miljoner andra människor som senare påverkas av deras öde och tankar. Ernesto Guevara är numera känd som den store revolutionären Che Guevara." Personligen är detta ingen film jag själv skulle välja frivilligt att se på. Först och främst så pratar de spanska i 180km/h och sen är den filmad lite som en gammal dokumentär. Den har vunnit en Oscar och Cannes Film Festival-priset och femtielva andra priser. Det som var lustigt i filmen var att de kraschade med motorcykeln rätt ofta och att de krockade med en ko och kraschade självklart. Sen att de dreglade efter alla kjoltyg som fanns, både fula och snygga, singlar som upptagna. De tiggde mat och husrum hos massa folk på vägen och ansåg att de var berättigade det bara för att de skulle "bli rika och berömda" senare är de kom fram till sitt mål. Kul att folk gick med på det.

Efter en timme eller så, kände jag att jag var rätt trött och kände mig dragen till sängen. Så jag tackade Gabbi för allt och hasade mig hemåt med SL:s fantastiskt "tidshållande" lokaltrafik.

lördag 10 november 2012

Dop-tajm


Vi har varit på dop för söta William, son till våra vänner Anna och Ronnie. Det var en fin cermoni i Viksjö Kyrka med både skönsång och psalmer. En väldigt modern kyrka med färgglada fönster, flera moderna högtalare och bänkar + altare på långsidan. Det kändes inte som en kyrka direkt. Ligger mitt i Viksjö centrum med utsikt över busshållplatsen och ICA Maxi. Det enda som indikerar att det är en kyrka är tre kors på taket. Annars hade det lika gärna kunnat vara en vanlig stilren samlingslokal. Det kändes skönt att det inte var en traditionell kyrka. När man själv inte är speciellt kristlig av sig så var det bekvämt att sitta där och höra på prästens tal osv. Har varit i alltför många kyrkor under året känns det som, både begravningar och bröllop.


William fick vatten skvätt på skallen och prästen var mycket noga med att påpeka att det är bra att man skvätter runt dopvattnet så det stänker. Det visar Guds kärlek, eller nåt åt det hållet. Ja där ser man. Prästen kanske borde ha tagit med sig ett vattengevär och sprutat dopvattnet på William och  församlingen då. Det hade vart festlig! Ja, känn er nu härligt indränkta med Guds kärlek. *mascaran rinner* Här, ta en handduk. Glöm inte att rama in den på väggen när den har torkat, för Guds skull!

Emellanåt sjöng vi ett par psalmer och lyssnade på böner av nåt slag. Annas gympaelever hade skönsång och lät så vackert. Jag blev lite emotionell där några gånger. *gravidhormoner* Jag lyckades undvika att storböla. Hade ju varit nåt. William var en riktig solstråle och gav alla som kom för att hälsa ett stort leende. Han klarade sig utmärkt och verkade inte bry sig om att han hade sin mors föredetta supersöta dopklänning på sig. Undrar varför vi ska ha dopklänning på pojkar egentligen? Borde inte pojkar ha en dopkostym istället? Han var i alla fall jättegullig hursomhelst.


Sen blev det kakfrossa. De hade bakat alla kakor och tårtor själva. Det var hur gott som helst och som vanligt åt jag alldeles för mycket. Mitt lilla monster var säkert hur nöjd som helst i magen. Massa goda grejer att insupa. Synd att hon inte känner någon smak ännu. Hon fick i sig ett par koppar kaffe också, vilket kanske inte var så bra. Jag mådde lite illa sen. Fast det kan bero på allt sockerintag också. Well well... Man får liksom skylla sig själv lite där. ;)






Vecka 23 - Kickern


Nu är vår bebis i vecka 23. Det innebär att hon är ca 20 cm mellan huvud och stjärt och väger ca 600g. Hennes huvud är ca 5 cm i omkrets. Man kan fortfarande ana skelett och organ genom huden. Hennes hörsel förbättras och hon kan nu urskilja olika ljud både inifrån och utanför min kropp. Man kan klappa och buffa på magen för att stimulera hennes nervsystem. Det finns en liten chans, med experthjälp, att hon överlever om hon föds nu. Hon ser ut som en miniatyr av en fullbakad bebis fast tunnare.

Miranda verkar ha det ganska kul där inne ändå. Hon älskar att göra morgongympa och kvällsgympa och trummar på med sina små fötter längst ner i magen när jag ligger och tar igen mig på soffan innan jag ska iväg till jobbet. Hon har blivit rätt stark och känns nu både innanför och utanpå magen. Hon gillar inte att jag har något som sitter åt runt byxlinningen. Då blir hon förbannad och sparkar och drar foten längst byxlinningen ett tag tills hon ger upp och surar en stund. En gång tappade hon tålamodet när jag inte släppte på skärpet jag hade när jag låg i soffan. Plötsligt kände jag hur magen började spänna till höger om naveln. Till min förvåning hade hon kravlat sig ända upp där och låg horisontellt och spände ut sig så man kände hennes lilla kropp ett tag. Jag kunde faktiskt klappa längst hela hennes rygg tills hon sjönk ner igen. Det var häftigt och lite alien-känsla över det hela. En dag hade hon fått för sig att roa sig med min urinblåsa. Hon låg och sparkade på den hela dagen. Hon slutade en stund när jag röt till att nu fick hon faktiskt lägga ner eftersom jag fick rusa på toa stup i kvarten. Men sen började hon igen.

Idag fick jag se hur magen vibrerade till några gånger när hon fick för sig att sparka i sidan på magen. Det var grymt häftigt! Jag vet att det kommer komma oftare ju större hon blir och det ska bli så grymt mysigt när Thomas kommer kunna se och känna henne. Han är nog lite butter på att hon inte vill röra sig när han känner. Lill-monstret!



Drömhem


Jag har alltid älskat heminredning och husdesign! Tänk att ha så mycket budget att man kunde renovera och bygga sig ett eget hus med underbar heminredning.












Källor: Elegant Residence, Min hembio & Tropical Dream Pools

Magnetic nails


Isadora har kommit ut med ett roligt koncept med vågiga naglar. Nagellacket heter Magnetic Nails och finns i begränsade färget just nu. Det är jättefascierande att se hur nagellacket vågar sig under magnetplattan.


Gör så här:

1. Måla på nagellacket
2. Placera magnetplattan ovanför nageln.
3. Vänta i 15 sekunder

Tadaaa...