måndag 28 november 2011

THAILAND Del 4 - Phuket


Så kom vi till det denna stad. Phuket. Det kändes som att komma till Bangkok igen fast det inte fanns några skyskrapor. Det var folk, bilar och vespor överallt. Självklart var det hysterisk trafik där förarna inte hade några som helst regler på väjningsplikt och stopplikt när det var fotgängare som skulle över övergånggställen eller liknande. Det var bara att slänga sig ut i nån ledig ficka mellan bilarna och vesporna. Ja tur var väl att jag hade Thomas där. Annars hade jag säkert blivit ett "roadkill" flera gånger om. Det var såklart smockat med restauranger, massagesalonger och stånd som sålde bl.a falska DVD:er fejkmärken och annat krimskrams.

Här är några bilder på hotellet som vi bodde på första dagarna. Patong Premier Resort. Det var ett mysigt hotell måste jag säga. Det låg bra till och hade ett trevligt rum. Sängen var som vanligt stenhård. Så hård att man fick ont i höftbenen om man råkade ligga för länge på sidan. Dock var sängen väldigt vacker. Hade inte haft något emot att ha en sådan säng själv.


 Här är den fina poolen med en liten fontän framför. Den såg jättebehaglig ut där den låg som en safirblå frestande oas. Men fy farao vad kallt vatten! Thomas älskade vattnet såklart medan jag kunde vara i typ 5 minuter för att sen sprätta upp och lägga mig i solstolen istället.


Thailändare har en förmåga att trassla till alla sina elledningar överallt. Det var ett jädra virrvarr ovanför våra huvuden. Ser ni 7eleven? Ja, det fanns i nästan varje gatuhörn. Sen bredvid det fanns för det mesta ett Family Mart, Super Mart eller Mini Mart. Mycket skönt om man var tvungen att släcka törsten med en 1 liter bira, iskaffe eller vatten.


Såna här möbler vill jag ha hemma. Utkarvade mörka och vackra ting. Och de där vaserna med gräs är väldigt mycket jag. De var där när man kom upp till vår våning.


Den här frukostbuffén hade dem på hotellet. Rostat bröd, flingor, frukt, juice, ägg i alla former, bacon och korv. Vi åt första tiden den standardiserade American breakfast med ägg och bacon och toast, men man blev så förbannat trött på det. Så till slut käkade vi bara kall frukost.


Första dagen vi var i Phuket gick vi omkring och nästan sprang ifrån folk som ville dra in oss i affärer, restauranger och massagerum. Vi gjorde det stora misstaget att gå in i en bazaar med massa stånd under tak. Det var folktomt där. Så fort vi kom innanför öppningen var det som att alla som satt och häckade på sina små pallar fick upp ögonen på oss. Som en skräckfilm med massa lik vid väggarna som helt plötsligt vaknar till liv med stora hungriga ögon. De kunde lika gärna ha ropat "brains" efter oss istället för sina lockrop. Vi praktiskt taget power walkade genom bazaaren och lovade varandra att aldrig någonsin gå in där igen.

Vi undrade om det verkligen var så här vi skulle spendera 4 nätter i den här staden. Vi gick vidare i hettan och letade efter nåt roligt att se. Tillslut hittade vi jackpott. Ett shoppingcenter med 3 stora hus med grejer, restauranger och annat skoj som man kunde göra. Det hette Jungceylon. Det är som en oas för alla turister. Det var där man skulle hänga alltså. Så vi spenderade den mesta av tiden där.

Vi hittade en bowlingbana som hängde i en timme. Det var så skumt. Man fick betala per runda och inte per timme. Det var dessutom dyrare än vad vi trodde. Man fick ju hyra skor och köpa strumpor utöver kostnaden för rundan. Men kul var det i alla fall.


Sen gick vi och kikade på bio. Det fanns såklart överdimensionerade läskburkar och popcorn där. Thomas var lyrisk. Han är ju en riktig "snacksoman". 




 Mellan varven av godsaker som man tryckte i sig bara för att det var semester, så kände man att man ville vara lite nyttig också. Så vi brukade gå in i matbutiken som var som en roligare stor Coop Forum. De hade allt möjligt där inne. Och jättemycket god mat och frukt att köpa med sig. Jag brukade köpa med mig lite färdigskivad mango och snaska på. Mycket gott och sött.


Ja, man var ju tvungen att gå ner till beachen och plaska lite. Det såg fint ut för ögat, men i vattnet skvalpade det omkring en del skräp. Plastpåsar, plåster, chipspåsar mm. Sen att jag var överkänslig för det salta vattnet var ju inte heller någon höjdare. Det var jättemysigt att hoppa omkring i vågorna tills man fick en våg i ansiktet. Sen stod jag bara och gned mig i ögonen. Jag köpte simglasögon för att slippa vatten i ögonen, men de var smått värdelösa. Så bada var kul ett tag bara. Sen låg vi på stranden och slappade som två knubbsälar i nån timme.



 Vi gick till ett ställe som heter Sushibox som var en öppen restaurang mitt på torget i shoppingcentret. Vi var hemskt sugna på sushi. Tydligen blev vi bortglömda för efter 45 minuter kom de fram och såg lite oroliga ut när de såg våra sura blickar. De ursäktade sig och gav oss en extra misosoppa. Sushin var fantastisk. Thomas som hade mått lite dåligt i kistan på dagen tänkte bara ta 6 bitar. Ja det var ju sex bitar, men de var inte små. Själv tog jag 8 bitar och blev proppad. Mycket goda!


Thomas bjussade sig själv på en klippning.


Utanför vårt hotell brukade det vara en parkeringsplats med massa bilar på dagarna. När man sen drog isär gardinen på kvällen så hade de smäckt upp värsta restaurangkedjan längst hela trottoargatan. Rätt imponerande.


Här hittade jag nån konstig filur som stod och lät sig bli poserad bredvid av alla turister. Jag lät mig inte vara något undantag såklart. Är man turist så är man.


På en restaurang som heter Food Adventure serverade krokodilköttbullar. Det skulle såklart Thomas prova. Ja det var väl inte någon sensation kanske, men coolt att testa. Det smakade knappt nåt. Men det är ju rätt magert kött. Tror det skulle funka som kanske en biff eller nåt.


Det var menat att vi skulle flyga till Bangkok efter 4 nätter i Phuket. Men eftersom översvämningarna hade nåt Bangkok så bestämde vi oss för att ta det säkra före det osäkra och stanna i Phuket tills det var dags att åka hem. Vi skulle ju ha bott på lyxhotell i Bangkok så vi var lite smått besvikna. Jag mest faktiskt. Så Thomas krafsade fram ett nytt lyxhotell i Phuket istället där vi skulle kvarta fram till avfärd till Bangkok. Det blev detta fantastiska hotell Andakira som dessutom låg närmare köpcentret. Vi tog ett lyxigt rum. Ja det var fantastiskt. Så vacker inredning. Jag ville ju ta med mig allt på hotellet hem. Det roliga är att på många hotell så har de en prislista på saker som man kan köpa loss från rummet. Klockrent!




  

Det här tyckte vi var lite käckt. Man kunde skjuta undan en glasvägg och där var det insyn till badrummet. Så man kunde ta sig ett litet bad och kika ut samtidigt. 


Här har vi en del av den massiva poolen som gick runt ena hörnet på hotellet, tre våningar upp. Så himla härlig! Man kunde va i den hur länge som helst.


Thomas var ju så söt. Han hade köpt sig ett par billiga Oakley-brillor som satt fastklistrad på hans nylle nästan hela tiden. Han var snudd på att ha dem när han duschade eller sov också. Men där höll han sig. Sen en vacker dag gick de bara tusen bitar. Han blev ledsen på riktigt. Mitt gullefjun. Han kunde ha köpt ett par till, men kände att det var rätt lönlöst om de också skulle krasa.


Det här stället dreglade jag över ända sen vi såg den. Sha Bushi en sorts bufférestaurang med åkande fat som åker runt i lokalen. Sen är det även kombinerat med sushi. Den var så populär att man var tvungen att ha kölappsystem för att kunna få komma in. Vi höll nästan på att missa vår plats bara för att de sa att det skulle ta en halvtimme och det tog bara 20 minuter. Då hade vi gått iväg under tiden. Men men. Vi fick vår mat i alla fall. Det var jättegott och vi satt där och åt hur mycket som helst.


Jag blev förmodligen matförgiftad på den här underbara restaurangen. Dagen efter mådde min mage Pekka. Så var det med det.


Kan inte få nog att visa bilderna på poolen. Den var verkligen hur mysig som helst.

Thomas var dock värre än mig med att bada i poolen. Han var som en liten säl som simmade runt med halva skallen under ytan. 


Vi drack så klart drinkar. Den här heter Grasshopper och smaker mint. Mumsig!

Det var rätt häftigt att man kunde titta ner på folk nedanför poolkanten.


 
Thomas ville testa pizzan på hotellet eftersom de hade en egenkomponerad variant. Jag bad honom posera vackert innan han satte tänderna i den. Han sa att det var inte den godaste av pizzor. De kan tydligen inte baka pizzor i Thailand. De smaker bara pajdeg. Ja förutom Pizzahut eller de andra riktiga pizzakedjorna. De har ju sina standardrecept.


En kväll gick vi på Simon Cabaret. Det är en mycket glammig och underbar show med tjejer i glittrande utstyrslar som sjunger och dansar till kända låtar. Det var jätteunderhållande! Det mest förvånande var att det sägs att det bara är män som uppträder. Alltså att alla de där söta flickorna egentligen är ladyboys. Men det kvittar. Det är ju så bra ändå.



Vi var på jakt efter lite souvenirer och presenter till vänner och familj här hemma när vi ändå var i ett stort köpcentrum. Vi brukade dra oss till några stånd som såg ut som Floating Market där allt kostade 100 BHT oavsett vad det var.


Thailändare kan verkligen inte göra kaffe. Det är oftast nåt pulverkaffe från Nescafe. Så vi brukade gå till ett kafé som heter Café Nero där de serverar bl.a utsökta kaffedrinkar och vanlig kaffe. 


Vi var väldigt ut nyfikna på fiskmassage sen vi såg det när vi kom till Thailand. Det verkade mysigt. Så tillslut tog vi tag i det och satt oss i en kvart för 150 BHT hos The Fish Doctor. Kan ju säga att jag hade svårt att hålla mig stilla och för skratt. De små fiskarna skulle promt emellan tårna på mig och nafsa. Det var skönt, men samtidigt inte. Så i 10 minuter av 15 minuter satt jag och fnittrade och vred mig. Thomas hade ju fått massor av blåsor på fötterna som hade spruckit när de torkade. Det gjorde underverk för hans fossingar att låta fiskarna käka upp hudresterna. De utvecklar ett enzym som är läkande och stimulerande för huden. Man kan gå i Sverige men här är det några snäpp dyrare. Se HÄR




Sista dagen vi var i Phuket åkte vi till den fantastiska showen FantaSea för att se på elefantshow.


De hade byggt upp en liten nöjespark tillägnad den showen. Det var så fint!


I den här byggnaden hade de showen. Byggnaden heter Elefantpalatset, en toppmodern teater med platser för över 3000 gäster. Fasaden är en rekonstruktion av stenpalatset från den gamla Sukhothai- eran med 999 elefantstatyer.


Innan showen gick vi till den stora buffén som vi hade valt till. Den heter The Golden Kinnaree Buffet Restaurant. Salen heter "Himmaphan". Det är en av världens största bufféer med både thailändska och internationella delikatesser tillagat av Thailands bästa kockar. Jag mådde fortfarande dåligt efter den där restaurangen med åkande tallrikar i köpcentret, så jag fick knappt i mig någon mat alls. Jag mådde så illa. Så jäkla tråkigt när det var så mycket god mat.


Här ser man några av  rätterna


De hade även ett massivt dessertbord med massa goda små bakelser. Några av dem fick jag i alla fall i mig konstigt nog.


Sen gick vi ut och klappade på elefanterna. För 40 BHT kunde man även få köpa mat att ge dem. Det var lite bananer och bambuskott som de fick mumsa i sig. Elefanterna var så snälla och försiktiga. 


Jag frågade Thomas om jag kunde få ta med mig en av elefantungarna på planet. Det fick jag tydligen inte. Synd. Men de äter massor och kräver mycket space. Ja det hade ju varit ett skönt alternativ istället för buss. Men men...


Sen innan showen gick vi omkring och kikade lite i souvenirbutikerna. Vi råkade halka in i den här psykotiska lokalen där man kunde få spela roliga spel och vinna mjukisdjur och dylikt. Thomas var riktigt redig på att träffa koner och hål. Själv sög jag rätt rejält. Tyvärr fick man inte fota inne på showen på grund av alla djur kunde bli distraherade när de hjälpte till med uppträdandena.


Det var väl det som hände i Phuket. Vi åkte vidare till Bangkok nästa dag. Jag vaknade dock upp med värsta matförgiftningen den morgonen vi skulle iväg och kräktes som ett djur. Men jag lyckades ändå hålla mig upprätt är vi skulle iväg. Thomas hade sprungit iväg och köpt massa starka magmediciner till mig så jag kunde klara färden.

To be continues to Bangkok...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar