Baka baka goda jävla kakor!

Jag har idag tagit min motivation till fånga och begett mig ut i solen. Jag var illa tvungen för att kunna genomföra dagens sysselsättning. När en kollega slutade på företaget för några veckor sen (innan min mammaledighet) så bjöd hon på underbara chocolate chip cookies. Jag har haft cravings efter dem sen dess och har velat baka dem. Så igår fick jag äntligen receptet av henne och blev helt lyrisk. Jag bestämde mig för att baka dem idag. Det enda problemet med receptet är att ingredienserna står för det mesta i gram istället för vanliga bak-termer som deciliter osv. Det betyder ju att man måste ha en köksvåg som mäter vikten på ingredienserna. Självklart hade jag inte det och det var ju hög tid att skaffa en. Så jag masade mig upp ut soffan, spände på mig kängorna, krängde på mig den för trånga vinterjackan och vaggade ut i det härliga vädret. Det var så soligt och helt molnfritt. En lagom lång promenad fick jag till Coop och tillbaka. Jag kunde gå lite i trappor också. Förhoppningsvis så sätter det igång förlossningen. Håll tummarna!

Efter en hel del vägning av ingredienser och spill på mig själv (har blivit riktigt fumlig sen jag blev gravid) så lyckades jag göra en helt underbar kakdeg. Jag säger bara en sak. Börja inte smaka på den här kakdegen! Risken är att du slukar halva degen innan du har lyckas klicka upp den på plåten. Så...jävla...god! Är man chocoholic som jag är var det tufft att hålla sig! Det blev trots allt en stor sats underbara cookies gjorda av massor av kakao och vita chokladbitar. De smakade som sånna där cookies som du kan beställa på kaféer. Man kände sig nästan som Leila Lindholm. Älskar hennes bakverk! Dock är inte det här receptet från henne.

Klicka HÄR för att se receptets hemsida. Jag lägger ut receptet även här i bloggen.

Ingredienser:
225 g smör
200 g socker
165 g farinsocker
2 ägg
110 g kakao
220 g vetemjöl
2 tsk bikarbonat
300 g vit choklad

Fakta:
Portioner: 18-36 cookies
Tillagningstid: 30 minuter

Tillagning:
* Sätt ugnen på 175 grader.
* Hacka chokladen i ca 1/2 cm stora bitar.
* Vispa ihop smält smör, socker och farinsocker i en skål tills det blir lite fluffigt. Knäck i äggen, ett i taget, och rör ordentligt. (Tips är att låta smeten svalna innan du fortsätter att hälla i resterande saker.)
* Blanda ihop kakao, mjöl och bikarbonat i en annan skål och rör ned i smeten.
* Vänd slutligen i chokladbitarna.
* Klicka ut smeten på bakplåtspapper och grädda 5-10 minuter.

Så här såg mina godingar ut! 

Operation Utdrivning

Nä, det blev ingen bebis i helgen trots att jag städade som en sinnessjuk i fredags. Hantverkarna blev ju klara i fredags med våra yttre fönsterkarmar. Jag blev så lycklig att jag dammsög hela lägenheten och torkade golven och grovstädade badrummet. Sen satte jag upp gardiner och plockade i ordning en massa. Så massa knäböj, krypande och stegklättrande. På kvällen var jag helt slut och den foglossningen var inte att leka med. Thomas fick hjälpa mig till toaletten eftersom varje steg var ett helvete. Det gick över efter ett tag som tur var. Men hände det nåt? ICKE! Ungen ligger fortfarande kvar i magen och trycker.

Så idag ska jag påbörja Operation Utdrivning. Har läst på lite om vad man kan göra för att själv starta förlossningen. Så jag ska köra de klassiska tipsen som att gå i trappor och käka ananas. Sen kanske städa lite mer om jag nu kommer på nåt att göra.

Vecka 40 - Bebis hyss

Igår var det beräknad födsel (BF) men som tur var så hade inte Miranda en tanke på att komma ut. Tur är väl det med tanke på att våra yttre fönsterkarmar inte är monterade ännu. Hantverkarna ska komma idag och fixa detta. Så.jävla.skönt! När de är klara så ska jag städa golven och plocka i ordning så gott jag kan. Det tunga får Thomas göra tillsammans med hjälp. Längtar! Efter det får vårt lilla monster gärna komma ut.

Miranda har blivit riktigt aktiv den senaste veckan. Hon bufflar runt och knuffar i magen. Eftersom hon har blivit en komplett bebis nu med hull och hår och utvecklade organ så är det bara att invänta utgång so to speak. Hon har det förmodligen väldigt trångt där inne och ligger förfärligt obekvämt. Vår lilla tjockis. På tal om tjockis. Jag vägde mig idag när jag var på MVC eftersom vår våg har slut på batterier. Jag har nu gått upp ca 13 kg sen inskrivningen. Det är väl helt ok, med tanke på att det finns dem som gått upp mot 30 kg-strecket och över. Jag hoppas såklart på att få tappa de här kilona och även lite till senare. Ska ge mig på MILF 2013/2014 tänkte jag. Man ska dock vänta med bantning tills efter 6 veckor. Kroppen måste få återhämta sig efter förlossningen. För övrigt så tyckte inte barnmorskan att jag var svullen i ansiktet som man brukar bli tydligen. Och magen hade växt ca 1 cm, så nu är den 35 cm i SF (Symfus-Fundus) och lillans hjärtljud hade stigit. Hjärtslagen låg på 156 slag/minut, vilket är bra. De senaste gångerna har de legat på 152 och det är också bra. Barnmorskan ville känna att hennes huvud fortfarande låg fixerat, vilket det gjorde. Jag fick också känna hennes huvud som nu kändes väldigt tydligt. Barnmorskan tror hon kommer väga under 3.5 kg eftersom jag inte är så stor om magen. Jag är kort, 155 cm. Thomas är medellång 186 cm. Vi får se hur lång hon blir, vårt lilla gullefjun!

Eftersom jag i en vecka har legat i nästan samma position i soffan, det vill säga på vänster sida, och spelat iPad spel, så har jag fått lite ont där. Hon ligger med ryggen mot vänster sida och benen mot höger. Det gör att det är lite obekvämt att ligga på höger sida. Får en känsla av att hon hänger ner och tar emot med fötterna om jag ligger på höger sida. Hursomhelst så har hon då fått som vana att luta sin kroppstyngd på mitt vänstra revben och ta emot med fötterna på höger revben. Det har gjort att det känns som att jag har blivit misshandlad på vänster sida när jag ska flytta mig. Får liksom hålla emot där när jag vänder på mig eller ska resa mig upp. Hon reagerar mycket på beröring nu och hennes små fötter känns nu ofta och man kan se dem puta ut från magen emellanåt. Det är lite mysigt måste jag erkänna. Jag börjar fatta att det är en riktig bebis där inne som vi kommer att få hålla i och klappa på snart.

Idag har jag köpt magdroppar som hon ska få sen. Apotek-tanten sa att Semper magdroppar är bättre än Apotekets Minifom, eftersom Semper magdroppar innehåller levande bakteriekultur som gynnar matsmältningen bättre för bebisen. Men jäklar va dyra droppar! 189 spänn för en flaska på 10 ml. Men det är väl värt det när ungen skriker sig blå av smärta. Deras små magar fungerar ju inte som de ska i början.

Är du inte sugen på nåt fast du är hungrig?

Vad äter man när man inte är sugen på nånting? GRÖT såklart!!

Min favorit är 1dl fiberberikad havregrynsgröt blandat med kanel, kardemumma och 1 matsked krossade linfrön samt 0,5 krm salt. Kör i micron i 3 minuter. Sen tjoffar man på en rejäl klick äppelmos/lingonsylt och strör över ett par nävar russin och en skvätt mjölk. Voilá! En underbar och rejäl måltid.

Ja, sen kan man ju såklart variera tillbehören som t.ex torkade tranbär/blåbär/aprikoser och andra frön som solrosfrön/pumpafrön/sesamfrön. Sylten kan man byta ut mot färsk frukt eller bär som man har mosat en aning.

Tycker man att detta blir för lite kan man alltid äta ett kokt ägg eller frukt eller en nyttig macka till.

Denna måltid ger bra med energi och man håller hungern borta ett par timmar tills man ska äta mellanmål.

Bra va?

Vecka 39 - Statusuppdatering

Nej, jag har inte fött ännu. Miranda är beräknad till på torsdag, 14:e. Men än så länge ligger hon där inne och bökar runt. Ja hon verkar fatta att nåt är på gång nu i alla fall. Hon är ivrigare än vanligt vissa stunder och vrider sig som en mentalt störd i tvångströja. Fötterna är överallt och hon får ideligen hicka. Jag brukar försöka stryka henne på ryggen, men det hjälper inte. Hon ligger som en makaron med ryggen på vänster sida av magen och fötterna på höger sida och bökar. Huvudet är fixerat så hon kommer förvisso ingenstans. Jag tror att det är rätt obekvämt för henne nu. Hon har lagt på sig rejält nu och är ready to pop.

Hur mår jag då? Jo, jag överlever. Det är inte så att jag går omkring och ojar mig hela dagarna. Det känns dock lite som att man går omkring och bär på en stor säck med köttfärs. Jag känner mig förfärligt osmidig och får en uppfattning om att jag har en gigantisk ölmage som hänger över mysbyxorna. Ja magen har sjunkit lite. Den står rätt ut när man tittar på sidan. Det är bra 3D-effekt kan man säga. Framifrån ser jag inte jättestor ut, sen vänder jag mig på sidan och KABAM, så har jag mr Big Belly påväxt på kroppen. Jag kunde typ balansera en kopp på magen senast vi var på IKEA och käkade lunch, när jag lutade mig en aning bakåt. Ett fototillfälle som jag missade att ta. Inte är jag vacker och graciös precis. Den charmiga bulan och min lyster är nu borta.

Eftersom det känns meningslöst att ha städning som sysselsättning nu när hantverkare och målare ränner ut och in på dagarna, så har jag istället unnat mig att belägra soffan och spela äventyrsspel från Big Fish Games. på min iPad mini och käka onyttigheter. Jag tror att den dubbelhakan jag har fått har till viss del växt fram genom den mängden paj och vaniljsås och choklad som jag har fått i mig. Ungen kommer ut med sockerabstinens, det är jag hundra på. Sen har jag väl inte fått i mig världens nyttigaste luncher heller. Mest halvfabrikat och sånt. Om inte Thomas hade kommit hem varje eftermiddag/kväll och matat mig med riktig mat, så hade jag säkert levt på risgrynsgröt och färdiga plättar och mackor. Jag äter mackor till förbannelse. Äggmackor är rätt hett just nu. Är så glad att jag kan äta ägg igen som jag inte klarade av i början/mitten av graviditeten. För ägg är ju extremt bra proteinkälla och mättar suveränt.

Jag skulle säkert äta nyttigare och köpa mer frukt istället om jag hade en lättare väg att gå till affären. Nu är det ju så att vi bor på en hög kulle med en monstertrappa. Den gör att jag flåsar värre än en fransk bulldog. Sen vill jag inte anstränga mig nu så värkar ska uppstå. Miranda har fått stränga order att inte ens våga försöka göra flyktförsök innan helgen. Jag vill att vi får lägenheten klar, fixad och städad först innan helvetet bryter lös. Vi får väl se om det går som jag vill eller ej.

Hår -och nagelfixardagen

Så var det dags för att bli lite ompysslad hos min fina vän Elsa på hennes hår -och nagelsalong L2 Lockar & Lack. Jag kom dit ett par timmar tidigare och slappade och målade mina naglar under tiden hon höll på med två andra kunder, för att fördriva tiden. Ja, det blev lite nagellack utanför, än sen? Det blir snyggare efter ett par handtvättar.

När hon var klar gick vi iväg och käkade lunch. Det var ett riktigt vårväder med massa sol och inte speciellt kallt. Det var superhärligt! Efter det så tog hon itu med min stora lejonman som hungrade efter uppmärksamhet. Hon mixade ihop en bra toning med en fin mörk röd färg, som jag älskar. Rött gör att min hud strålar mer. Jag får så lätt blek och glåmig hud på vintern som gör att jag får svarta ringar runt ögonen. Att sola nu är inte riktigt prio ett. Vill inte ligga inne och svettas i ett solarium, plus att det förmodligen inte är så bra med tanke på att gravida får pigmentfläckar lättare.

Efter färgningen fick jag ligga i hennes sköna frisörstol med inbyggd massage som tillhör tvättstället. Jag fick en härlig huvudmassage och schamponering innan hon satte saxen i håret. Hon klippte upp det fint och prydligt och fönade och plattade det.

Före färgningen. Jag hade lite utväxt men en fin röd färg som bleknat sen sist.

 Efter färgning. Det blev mörkt rött som ser mörkt brunt ut i vanligt ljus och skiftar i rött i solen.

Jag blev nöjd med både klippningen och färgningen precis som vanligt. Hon är ju så duktig! Nu kommer jag vara fin när lillan föds och sen även efter. Man lär ju bli fotograferad med henne rätt mycket sen. Då vill man inte se ut som ett ovårdat skogstroll i skallen.

Mama is frustrated

I helgen har min fina vän från Borlänge varit här och hållit mig sällskap. Förutom att vi har gjort de vanliga sakerna som baka, kolla film, shoppa och pratat en massa, så har vi, tillsammans med svärmor + kille och Thomas + kompis, flyttat massa grejer från fönstren. Det ska ju bli en "extremt" passande fönsterrenovering nu i 2 veckor i vår lägenhet. Väldigt lägligt nu när jag ska föda barn när som helst. Jag försökte få chefen att prioritera och han verkade mest skratta åt mig. Jaha? Man kan alltså inte prioritera en lägenhet, eller? Jag fick reda på att de kommer jobba mellan 7:15-16:00. Det innebär att jag inte kommer få någon sovmorgon alls under den här perioden som jag ska vila. Sen måste jag försöka hålla mig ifrån lägenheten för att slippa hantverkarnas ljud och färg-ångor. Känner mig väldigt stressad och frustrerad.

Idag vaknade vi tidigt för att invänta hantverkarna. De började med att föra massa oväsen i lägenheten ovanför vid 8-tiden och sen kom de vid 10-tiden och började montera ner fönster. Thomas hade redan flytt till jobbet vid den tiden och jag och min vän stack iväg strax efter att de började. Vi åkte iväg till Vällingby och kikade runt lite och käkade lunch innan hon begav sig hem igen till Borlänge. Nu sitter jag här ensam och pöser i soffan hos svärmor i brist på annat att göra. Det känns lite skumt att sitta i hennes hem utan att någon är hemma, men det är väldigt skönt att slippa höra slipmaskiner och borrar och bankande.

Vi bakade Leilas kladdkaka som blev fantastisk med lite extra kakao och kaffechoklad-bitar.

Vi svängde även ihop en god hallon-smulpaj och hav av vaniljsås.

Kan verkligen rekommendera spenat -och fetaostpajen från Wayne's Coffee.

Vecka 38 - Uttråkad

Så... Nu har jag varit mammaledig i en vecka. Så vad kan jag dra för slutsats av det? Det är skitskönt förutom att jag redan känner mig uttråkad. Thomas har bokat upp sig varje kväll efter jobbet så jag har knappt sett honom. Han passar på att leka med sina vänner innan födseln, vilket är fullt förståeligt. Ja, jag har försökt att hålla mig sysselsatt själv. Jag har tagit itu med saker som har behövt göras och försökt att umgås med folk. Jag har städat varje dag, tvättat en massa, handlat och klättrat uppför våra monstertrappor upp till vår bostad några gånger. Jag har sett på filmer och hällt i mig vaniljsås och käkat massa frukt och mackor. Men jag känner mig så fruktansvärt uttråkad ändå. Jag går omkring och försöker hitta på fler saker att göra innan lillan ploppar ut. Jag har liksom inte landat och det känns grymt konstigt att jag ska vara borta från min dagliga stimulerande sysselsättning, jobbet, i många fler månader. Jag borde ligga ner och ta det lugnt och klappa på magen som oftare drabbas av Braxton Hicks-sammandragningar. Men jag känner mig så oproduktiv! Jag hade en sån dag igår. Det var trist. Nu har jag bokat in mig på en frisörtid på onsdag nästa vecka. Då ska min fina vän få klippa min tjocka man och färga utväxten. Sen har jag en ursäkt att kunna hemmafärga ögonbrynen också. Ja alltså om jag färgar ögonbrynen NU innan hårfärgningen, så ser jag ju ut som trummisen Animal ifrån Mupparna.

Låt oss hoppas att hon inte vill komma ut nästa vecka. Vår hyresvärd har fått för sig att renovera våra fönsterkarmar på måndag. Det innebär att vi måste flytta massa grejer från alla fönster och ha främmande män rännande ut och in i lägenheten i nån dag. Jag kommer alltså att få vara i en miljö med vita tält istället för fönster, bankande, borrande och byggdamm och fotspår i hela lägenheten. Kul att de ska fixa detta just nu när jag är som mest sårbar och hemma själv när Thomas jobbar. Jag försökte få tag på byggledaren idag, men fick aldrig tag i honom. Jag vill ju veta vad de har för byggplan och när de kommer plinga på dörren. Det här gör mig faktiskt rätt stressad. Hoppas att de gör ett jäkligt snabbt och effektivt jobb!

Den här helgen kommer min fantastiska vän ner från Borlänge och hänger lite med mig. Det ska bli riktigt mysigt! Henne kommer jag inte få se på länge efter denna helgen. För sen blir det svårt att pussla ihop en ny helgdejt när jag kommer ha en liten färsk och ljuvlig skrik -och bajsmaskin hängandes vid tuttarna.

Nä, nu ska jag ha fredagsmys med min ofödda terrorist och klappa på den krampande livmodern.

Puss på er!