Frost from hell

Jag har påpekat för Thomas att vi borde frosta av frysen sen typ 2 år tillbaka, men det har liksom aldrig blivit av. Så stackars frysen har stått där och blivit helt igengrodd med is och frost. När vi knappt kunde dra ut lådorna utan att ta till våld och Miranda började gråta av oljudet varje gång och att vi undvek att gräva i frysen när hon sov på grund av oljudet, så kändes det som att det var läge "to take action". Efter att vi hade plockat ner all frusen mat i frysväskor så började "Operation Meltdown".

Det blev att lägga en avfrostningsduk på botten och sen ställa in kokhett vatten på hyllorna.

Kan ju berätta att den där duken klarar av att suga upp 5 liter vatten. Den blev full rätt snabbt. Den kändes och såg ut som en genomkissad blöja! Vi hade handdukar på golvet eftersom vi hade ett mindre monsunregn där inne när varmvattnet kickade igång smältningen. Det var som att vi smälte en del av Antarktis. Jag var lite rädd för att en isbjörn eller en wampa (snöodjuret från Star Wars 5) skulle bröla olyckligt långt där inne. Under tiden det smälte så krafsade och ryckte vi loss sjok av is för att underlätta proceduren. Gissa hur många timmar det tog? 5 TIMMAR!! Sen var det rent och slätt där inne. Frysen känns som ny...och utan snöodjur!

Thomas och jag är smärtsamt eniga om att vi bör frosta av frysen en gång per år från och med nu så det inte blir ett isigt helvete varje gång.